Jag har börjat gilla mina nya elever skarpt, så till den grad att jag känner mig bubblande glad. Trots att jag tillhör en motvindskämpande lärarkår som lappar och lagar med undermåliga förutsättningar, skriver Elin Zlatanovski i en krönika.

Eleverna lämnar Malmös skolor. Vi måste våga prata om orsakerna, skriver läraren Ljubomir T Devic.

Politiker som bryr sig mer om stor skolkonkurrens än om goda kunskaper borde inte finnas. Men de existerar, tyvärr, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

INSÄNDARE. Antalet elever som saknar behörighet för gymnasiet är alarmerande, liksom att så få lärarstudenter tar examen. Lärare är ett bristyrke och varenda student på lärarutbildningen behövs, skriver Claes Thulin.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Att Svenskt Näringsliv inte skulle ha framtida studenters bästa som prioritet är fel. Missförstånden om Svenskt Näringslivs uppfattning i frågan om högre utbildning behöver redas ut, skriver Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv.

Inkludering, en skola för alla, borde vara en självklarhet men har som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt. Vad menar vi egentligen? Specialpedagogen Niclas Fohlin föreslår en konkret kursändring.

Utredaren Magnus Henrekson är på väg att förvärra läget om hans förslag från betygsutredningen blir verklighet. All forskning pekar på att vi bör göra på ett annat sätt, skriver betygsexperten Per Måhl.

INSÄNDARE. Skolans mer eller mindre genomarbetade läsundervisningsmetoder har gett svaga resultat och inte nått målet. Regler är till för att brytas – särskilt när det gäller barnens läsglädje, skriver Tomas Kroksmark

Många tonåringar känner sig stressade av läxor och prov – men lösningen är inte att plugga mindre, skriver DN på ledarplats.

Barn lever farligt överallt och det är vi vuxna som har skulden till det. Så, känner vi skuld? Var vill vi nu lägga skulden? På kommunen, på förskolan eller på den enskilda mannen? Hur kunde detta få hända?

Hur kunde man någonsin ana att lärayrket skulle handla om så vansinnigt mycket annat än själva kärnan?, skriver Maria Wiman i en krönika.

Jag vill påstå att det går att identifiera och formulera rörelseförmåga som kunskap och att det blir viktigt att försöka göra det för att visa att när vi planerar för att elever ska få möjlighet att utveckla sina rörelseförmågor så arbetar vi samtidigt med kunskapsuppdraget, skriver professor Gunn Nyberg.