Att betygen knyts till resultaten på nationella proven är sorgligt men nödvändigt, skriver Mikael Feldbaum på ledarplats.

Stämningen blir lite mer avslappnad och rädslan för att göra fel minskar, skriver matematik- och fysikläraren Olof Dahl om lekfulla inslag i undervisningen.

Vi gör grundskolan tioårig. Från och med hösten 2028 kommer alla elever att gå i skolan i tio år och förskoleklassen kommer att bli årskurs ett, skriver utbildningsministern och skolministern.

Experimentet med Roma kulturklass misslyckades. Det skulle vara ett sätt att kompensera för det svenska samhällets diskriminering mot den romska minoriteten. Men det resulterade bara i ytterligare ett svek, trots de goda intentionerna, skriver Naomi Abramowicz i en ledare.

Visst kan det finnas poänger att göra polisyrket mer attraktivt. Men skulle man vilja komma åt samhällsproblemen på riktigt skulle man kanske börja med att göra läraryrket mer attraktivt. Varför inte börja med att avskriva deras studielån? skriver Rasmus Hansson på ledarplats.

Idag vill jag ta tillfället i akt att slå ett slag för en avgörande fråga för skolan, men som tyvärr har väldigt liten chans att hamna på löpsedlar: det systematiska kvalitetsarbetet, skriver Monica Sonde, SKR.

Faktum är att ett förändrat svenskt skolår varken har prövats eller utretts än, skriver Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö.

Tyvärr går inte Skolverkets och universitetens syn på ämnesbehörighet ihop med hur det sedan ser ut i verkligheten. När jag läser jobbannonser är det vanligt att huvudmännen ansöker om behörig lärare i SO-ämnen och ett ämne till, skriver högstadieläraren Emilia Friberg.

Krönikören Maria Wiman skriver om den kombinerade lärar- och vaktmästartjänsten som utlystes på en skola i Malmö: ”Låt oss ta över så många samhällsfunktioner som möjligt!”

För att höja kvaliteten i undervisningen måste lärare ges verklig makt över de verktyg de använder, skriver Anna Olskog från Sveriges Lärare och Per Kornhall från Läromedelsförfattarna.

Benton Wolgers vänder och vrider på Folkbildningsutredningen. Han känner en oro inför en smygande ökad statlig styrning, som kan få konsekvensen att den allmänna kursens omdöme ifrågasätts.

Den demokratiska värdegrunden och respekten för varje individ måste vara utgångspunkt för skolans dokument. Det skriver Anneli Einarsson i en slutreplik om så kallade ”no excuse”-skolor.