Sportlov. Påsklov. Kristi himmelsfärd. Klämdagar. För många barn innebär det vila och återhämtning. För andra innebär det ännu en påminnelse om vad de inte har, skriver Maria Arkeby, Tiden. 

Att elever inte kan skriva är ingen mystisk generationsfråga. Det är resultatet av dålig pedagogik, flummiga idéer och låga ambitioner, skriver Expressen på ledarplats.

Vi samordnare vid Barnahus vill vara tydliga: prioritera barnens skydd och evidensbaserade insatser nu. Det är den politik som bäst både förebygger brott och främjar barns rätt till trygghet och utveckling.

En röst på Socialdemokraterna är en röst för att behålla dagens avreglerade skolsystem, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

Elever som läst ett modernt språk i grundskolan och går vidare till gymnasiet har ofta så låga kunskaper att fortsättningskursen tvingas börja på nybörjarnivå. Det behövs mer konkret centralt innehåll i grundskolans läroplan för moderna språk, så att grundskolans lärare vet vilka kunskaper som förväntas till gymnasiet, skriver tyskläraren.

Regeringen vill stoppa lärarnas ohållbara arbetsbelastning. Men kryphål gör den nya lagen lätt att runda, skriver rektor Linnea Lindquist.

Har du ett barn i skolan? Jobbar du i skolan? Går du i skolan? Eller - allra helst - befinner du dig på något sätt i en position där du bestämmer över skolan? Då ska du läsa. Det här är inget rop på hjälp. Det här är en ursinnig näve i luften. En skarp uppmaning…

Skolan ska inte vara en analog bubbla. Den ska vara den plats där eleverna lär sig att bemästra de verktyg som styr världen, skriver Magnus Hansson, förälder och tekniker.

”Vi måste vända trenden genom att själva agera. Du kanske inte kan göra allt – men åtminstone något”, skriver Filippa Mannerheim och listar 10 sätt att motverka skrivkrisen.

Utredningen om elevhälsan föreslår fler hälsobesök, tydligare uppdrag och samordnande funktioner. Det är bra, men det räcker inte, skriver Cecilia Winberg, Fysioterapeuterna, och Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter.

Denna felaktiga tolkning av goda relationer är lärarfientlig och skadlig – och saknar dessutom evidens, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

Förskolan är en grundläggande del av välfärden, lika viktig som skolan och sjukvården. Ändå finansieras den genom ett lapptäcke av kommunala budgetar som svänger med konjunkturen. Det är inte hållbart. Nu måste staten ta ett större och mer långsiktigt ansvar för finansieringen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.