I en mängd artiklar - såväl nyhets- som debatt- och ledartexter - beskrivs skolan ofta som om den har blivit en helkonstig plats. Visst finns det stora problem - det gäller både ordning, kunskap och likvärdighet - men frågan är om den är SÅ konstig? Och vems fel är det i så fall? frågar sig…

Visst har digitaliseringen fört med sig en del negativa konsekvenser. Det skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

I flera år har vi larmat om den ohållbara situationen och om att skolan är på väg att förfalla. Men vi har mötts av tystnad, skriver läraren HP Tran.

Det enda rätta är att tillsätta en haverikommission som utreder konsekvenserna av F-betygen och det havererade svenska betygssystemet. Men det kommer aldrig att ske, eftersom systemets konsekvenser främst har drabbat sköra och utsatta barn och familjer, skriver Thomas Petersson, journalist och författare.

Är det jurister och inspektörer som ska lösa skolans problem, eller skolans professionella yrkesgrupper, lärare och rektorer? Den frågan bör politikerna ställa sig, skriver Håkan Eilard, lektor och fil dr i pedagogiskt arbete.

Var sjätte elev går i dag ut grund­skolan utan gymnasie­behörighet. Det är nu mycket angeläget att de utrednings­förslag som presenterats genomförs, skriver företrädare från Mind.

Jag tycker inte att man kan diskutera en utökning av uppdraget för elevhälsans medicinska professioner utan att beröra var gränsen mellan skolans och vårdens uppdrag ska gå, skriver Sveriges Skolledares Ann-Charlotte Gavelin Rydman i en replik på Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.

 Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet kring missförhållanden. Det skriver ordföranden för Sveriges Lärare Lomma i ett öppet brev till förbundsstyrelsen.

”När rektorer agerar olika i de fall lärare har ingripit fysiskt så synliggör de en stor problematik som skapar en oro för påföljder”, skriver Britt-Marie Selin och Simon Sandström, Sveriges Lärare Stockholm.

Vi som arbetar på aktiebolagsskolor måste själva få uttala oss om vad vi tycker om skolmarknaden, det bör inte vara upp till skoldirektörerna att berätta vad vi tycker om systemet. Det menar lärarna Juosra Al-Mansour och Christian Liljeros, verksamma vid Internationella engelska skolan respektive Academedia.

En insynslag kostar mindre och ger skolorna bättre framförhållning och förutsägbarhet än att införa offentlighetsprincipen i friskolor. Oavsett vilken väg som regeringen väljer måste reformen finansieras fullt ut. Det skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning, i en replik.

Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen och tillsätta resurser från början, redan i förskolan, så vi hinner med alla barn? skriver förskolläraren Erik Stenkula.