Därför satsar regeringen 433 miljoner kronor varje år på att alla skolor ska ha bemannade bibliotek. Men forskningsläget är osäkert, vilket gör att satsningen riskerar bli kostsam utan att uppnå önskvärda resultat, skriver Lovisa Lanryd och Fredrik Kopsch.

Det är bekymmersamt när den borgerliga regeringen låter Socialdemokraternas motstånd mot valfrihet definiera den egna skolpolitiken. Vågar man inte diskutera skolans verkliga problem kommer man inte heller att kunna lösa dem, skriver Gunnar Hökmark, tankesmedjan Frivärld.

Idag kan lärare spökskriva uppsatser åt skrivsvaga elever, och sedan ge dem godkänt. Det är fusk, men det kallas ”anpassning”, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Kära politiker och medborgare, kan vi inte bara enas om att förskola, skola och fritidshem arbetar med samma barn. Skolan är en fortsättning inte en början. Resurser måste sättas in från förskola och genom hela skolsystemet, skriver företrädare för Förskoleupproret.

Elever som har svårt med med läsning och skrivning, trots stöd från en special­lärare genom evidens­baserade metoder, måste få tillgång till assisterande teknik. Det skriver Susanna Cederquist och Idor Svensson.

Det är ovärdigt att Skolverket, gymnasieantagningen (och andra berörda?) försätter våra elever och oss lärare i denna situation! Skärpning, skriver matteläraren Per Berggren.

Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.

En hinderbana kräver inte bara reflektion utan även tre viktiga beståndsdelar vars vinster sträcker sig långt utanför idrottshallens väggar, skriver idrottsläraren Johnnie Lindgren.

Utbildningssystemet är inte inriktat på att utveckla intellektet utan snarare på att ge viss social kompetens och en viss yrkeskunskap, skriver Inger Enkvist på ledarplats.

Det känns deppigt att en ursinnig låt från 1974 ska kännas så skrämmande aktuell i vår upplysta tid”, skriver krönikören Maria Wiman.

Under de senaste tjugo åren har svensk praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning gjort betydande och kontinuerliga framsteg. Men nu hotas plötsligt den positiva utvecklingen i och med drastiska förändringar av finansieringsmöjligheterna. Det skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare.