Hur kunde man någonsin ana att lärayrket skulle handla om så vansinnigt mycket annat än själva kärnan?, skriver Maria Wiman i en krönika.

Jag vill påstå att det går att identifiera och formulera rörelseförmåga som kunskap och att det blir viktigt att försöka göra det för att visa att när vi planerar för att elever ska få möjlighet att utveckla sina rörelseförmågor så arbetar vi samtidigt med kunskapsuppdraget, skriver professor Gunn Nyberg.

För barn och unga med funktionsnedsättning blir skolgången många gånger fylld av känslor av misslyckande, utanförskap och behov som inte blir mötta. Styrande skolpolitiker måste se till att alla elever får chansen, skriver företrädare för fyra organisationer för funktionshindrade.

Våldet mot lärarkåren har ökat drastiskt. Om elever och lärare känner sig hotade under skoldagen kommer all annan undervisning att lida. Det skriver Elias Nilsson på ledarplats.

För mig finns det tre yrkeskategorier som förtjänar att hyllas både mer och oftare än andra. Det är polisen som skyddar liv, det är vårdpersonalen som räddar liv och det är skolpersonalen som ger barn och unga förutsättningar att skapa sig ett gott liv. Det skriver Vesna Prekopi, frilansjournalist och författare. 

Det är hans gärningar som i dag – och framöver – gör det svårt för alla manliga förskolepedagoger. För de som faktiskt gör jobbet med den äran, skriver Ida Söderberg på ledarplats.

När barn knuffas på gården, eller i hallen, behöver vi ens bli upprörda, förvånade? Nej. Vi borde ta det kallt. Barn gör så, skriver förskolläraren Eva Lindström i en krönika.

Högstadieläraren Emilia Friberg vill slippa vara den tjatiga morsan – och hon vet vilken hjälp hon behöver.

Vi måste våga se att en elev som kommer till Sverige som 13-åring har överträffat förväntningarna om hen har några godkända resultat när hen lämnar årskurs 9. Det handlar inte om etnicitet - det handlar om hur mycket tid och resurser vi ger elever för att nå sina mål, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.

Det är inte förvånande att pengar avsatta till böcker i skolan inte används. Det handlar om riktade statsbidrag men är så krångligt att det bara leder till orealistiska förhoppningar, skriver Madelaine Jakobsson, SKR, i en replik.

Kravet på godkänt i ett antal ämnen för att kunna studera vidare på gymnasiet slår i praktiken ut onödigt många elever, skriver Håkan Boström på ledarplats.