Hur ska svensk skola kunna bli en bildningsinstutition om lärarna inte är bildade? Eller ens vill bli det? Det undrar högstadieläraren Viktor Björnberg.

I eftertankens kranka blekhet har jag ofta önskat att det gick att backa bandet när det gäller skolans digitalisering, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Hur ska vi lärare lyfta kunskapsresultaten och ge varje unge bästa förutsättningarna när våra arbetsuppgifter svämmar över åt alla håll?, frågar sig krönikören Maria Wiman

När en före detta förskollärare berättar om hennes erfarenheter inom förskolan svarar förskolenämndens ordförande Blerta Hoti (S) med att skylla ifrån sig och göra fromma förhoppningar till sanningar, skriver Anneli Rhedin (M)

Det är dags att lösa de riktiga problemen i skolan och stoppa utanförskapet. Varenda unge ska få chansen att göra just sin livsresa, skriver Muharrem Demirok (C) och Niels Paarup-Petersen (C). 

Läraren Gunilla Mejrud Davéus skriver om den eftersatta undervisningsmiljön i skolan. ”Ansvaret faller på mig och min plånbok”.

Nyheten om att elever i Uddevalla anmält kommunen till DO är ett tydligt exempel på en utveckling som måste stävjas. Elever som av religiösa skäl inte äter fläsk får redan ett vegetariskt alternativ. Är det verkligen diskriminerande? Rimligen inte, skriver Michael Rubbestad, SD.

Stoffträngsel är en skenlösning och en rättsosäker bluff. Vad som står i läroplanen och vad som hinner behandlas, är två helt olika saker, skriver William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia.

Mikroskopskurragömma är ett av många exempel på hur vi kan använda digitala resurser på ett sätt som lockar just till att röra sig, leka, kommunicera och interagera, skriver förskolläraren Marie Eriksson.

Vi kommunpolitiker är bakbundna av den fria etableringsrätten. Något måste göras om vi ska komma till rätta med överetableringen i förskolan, anser Alexandra Mattsson (V).