Barnen blir medel för vuxnas ideologi när skolväsendet försöker forma den goda medborgaren, skriver Jenny Maria Nilsson i en kulturartikel.

Vi bör diskutera hur vi på bästa sätt kan göra samhällsekonomisk nytta av den stora del av statsbidraget till annan vuxenutbildning som aldrig används. Det skriver Olle Westberg, RIO, i en slutreplik.

Skolverket och Kulturrådet har hittat en fin blandning i sina läslistor. I bästa fall kan de bli ett stöd i arbetet för en mer likvärdig skola, skriver DN:s Malin Ullgren.

Att avsluta vårterminen med anklagelser man inte ges möjlighet att bemöta, inte ens om de är direkt felaktiga, ligger knappast som god grogrund för att starta nästa läsår utvilad och entusiastisk, skriver gymnasieläraren Olof Linton.

Det finns en uppenbar risk att elever kan få betyg i kemi utan att kunna något, eller i varje fall väldigt lite, inom vissa huvudområden, skriver gymnasieläraren Ann-Sofi Johansson.

AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt? skriver Per Kornhall.

Vi kan naturligtvis inte annat än att välkomna förslag nummer sju – att stärka läsundervisningen på lärarutbildningen”, skriver lärarna i Expertrådet för läsning i en replik.

Lita inte på politiker som vill förvilla er om att skolans främsta problem just nu är mobiltelefoner. För 15 år sedan menade nämligen ungefär samma politiker att skolans problem kunde härledas till att ungar hade keps på sig i klassrummen. Det skriver Susanne Sjöstedt i en ledare.

Samtalen hem till föräldrarna fick inte eleverna att sluta med förolämpningarna. Då kom läraren på en lösning som verkligen sved, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Är det helt säkert att vi ska medicinera allt fler barn för att de inte klarar av att sitta stilla i skolan? Kanske spelar det också roll att tillåtande uppfostringsideal krockar med en skola som är mallad för passiva elever, skriver Susanna Birgersson på ledarplats.

OECD bekräftar det L varnat för – att för hög skärmanvändning har ett starkt samband med kunskapskollapsen i senaste PISA. Den mobilberoende barndomen behöver hjälp till avvänjning. Därför vill vi reglera sociala medier så att de blir tråkigare vid hög användning, skriver Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L).