Petter Norrthon (L), gymnasielärare i matematik, undrar om kunskap i matematik och språk verkligen är en förutsättning för att alls kunna klara en yrkes- eller estetutbildning.

Camilla Åning, förskollärare och konsult med inriktning på digitala verktyg i förskolan, skriver en läsvärd debattartikel och ger flera exempel på när teknik kan vara relevant att använda i undervisningen. För oss är frågan viktig och vi välkomnar diskussionen, skriver Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L).

Vilka är egentligen vinsterna i barnens undervisning?

Skolministern Lotta Edholm (L) svarar nu på förskollärarnas kritik mot förändringarna i läroplanen. – Det viktigaste är att vi tar bort kravet på digitala verktyg i förskolan. Det genomtänkta arbetet som bygger på vetenskaplig grund ska finnas kvar.

Lönekriterier och lönesamtal som grundas i pedagogiska kompetenser är inte bara viktiga för att belöna arbetsinsatser rättvist, utan de har också en djupgående inverkan på läraryrkets attraktivitet, yrkesidentitet och utbildningskvaliteten, skriver Elina Larsson, forskare och lärare.

Skolan lyfts ofta fram som en nyckel i kampen mot gängkriminalitet. Men frågar sig någon om lärare har förutsättningarna att hantera morgondagens gängkriminella? skriver Anela Murguz på ledarplats.

Barn skjuter barn, oskyldiga drabbas av vansinnesdåd och rädslan för vad som håller på att hända kryper in under huden för att stanna, skriver Maria Wiman i en krönika.

Skolor kan idag ägas av allt från religiösa tokar till internationella kapitalister som dreglar över hur mycket pengar det går att få ut av svenska barn. Vilket gäng kommer försöka ta sig in i den ”branschen” först? skriver Zina Al-Dewany.

Vi socialdemokrater föreslår en annan väg för svensk skola. En väg som ger resurser för att möta kostnadskrisen, stoppar läckaget av skattemedel och kraftigt ökar satsningarna på likvärdighet och tidiga insatser, skriver Åsa Westlund (S).

Statens mål bör styra och kommunerna som huvudmän själva ansvara för att vid behov förbättra sin skolverksamhet, skriver Gunnar Iselau, tidigare undervisningsråd.

Jag skulle vilja testa vad som händer om vi tänker långsiktigt och kan proppa in resurser så snart vi ser att ett barn halkar efter, om elevhälsan blev starkare, om vi kunde samverka mer med närsamhället, skriver läraren Maria Wiman.