Under ett valår är det rimligt att kräva besked: ska kultur i skolan vara en rättighet eller fortsätta vara ett lotteri, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.

Elever beskrivs både som oförmögna – och som kompetenta beslutsfattare. Det skriver Ulrica Björkblom Agah: ”Dikotomin blir absurd. Antingen är eleven i behov av struktur, ledning, och stöttning – eller så är eleven en suverän beslutsfattare med full insikt i sitt eget lärande”. Nu vill hon att skolan återtar sin auktoritet.

Att göra klassrummet till terapirum är ett billigt trick som tar tid från det som faktiskt förebygger psykisk ohälsa: kunskap, struktur och tydliga förväntningar, skriver rektor Linnea Lindquist.

Regeringen borde lyssna på sin egen utredare och genomföra förslaget om 6 procents mindre anslag till friskolor. Men det bästa vore om aktiebolagen försvann ur skolsystemet, skriver Iwan Langermo.

I fredags presenterades slutbetänkandet för en av dem, med det pedagogiska namnet ”Utredningen om vinst i skolan” .Någon revolution blir det inte. Men kanske kan vi få en lite mindre helgalen friskolemarknad, skriver Expressen på ledarplats.

Ett land som curlar sina barn gör dem till osäkra mähän. Det är en livslång björntjänst både för generation ängslig och för samhället, skriver Expressen på ledarplats.

Regeringen måste omedelbart utse en nationell samordnare mot skolvåld med mandat att samla berörda myndigheter och se till att ansvar inte faller mellan stolarna, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.

Genom utredningen skulle det se ut som om man gjorde något åt det urspårade friskolesystemet. I själva verket har utredningens båda delar varit mumma för de dominerande bolagen, skriver Aftonbladet på ledarplats.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Kunskap prioriteras inte av skolvärldens aktiebolag, utan vinstintresset kommer alltid först. För att få ett bättre svenskt skolväsen som bygger på överföring av kunskap till eleverna behöver en skola först och främst inte tillåts drivas med vinstintresse, skriver Peter Li Garner, tidigare förälder i en friskola.

Senast 2025 skulle alla elever som gått ut gymnasiet ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet. Det beslutade EU för snart nio år sedan. Men hur har det gått? Den frågan ställer Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Utbildningspolitiken baseras på symbolpolitik, snarare än vetenskap och beprövad erfarenhet. ”I vilka andra samhällsbärande yrken accepteras det att personer utan yrkeskunskap fattar beslut som så direkt påverkar kärnuppdraget?”, undrar läraren Sabina Standfuss.