”Jag hoppas att jag en vacker dag kommer att figurera i ett avlägset minne hos en liten farbror som minns sin ungdom på en högstadieskola i en orolig tid”, skriver Maria Wiman.
Jag önskar att vi kunde lyfta blicken lite för att se målet – att skapa läsande, tänkande medborgare – och sedan se hur vi kan nå dit, skriver svenskläraren Karin Herlitz.
I en artikel i Vi Lärare slår tre forskare hål på undervisningsmyter som skadar svensk skola. Nu svarar specialpedagogen Helena Wallberg på deras kritik.
Lösningarna på de stora och uppenbara bristerna i dagens skola skjuts längre och längre på framtiden genom utdragna utredningar. Det skriver S-politiker i Malmö i en slutreplik om friskolorna.
Vi uppmanar Liberalerna att leva upp till den stämpel som skolparti som man så gärna värnar om. Det är dags att avskaffa köerna till friskolorna för gott och bygga ut valfriheten så den omfattar alla, skriver Liberala studenter och Luf.
Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning löper 6,5 gånger högre risk att försöka begå självmord jämfört med elever utan diagnos. Nu måste politikerna investera i en skola för alla, skriver Rickard Bracken, Suicide Zero. m.fl.
Ska man verkligen adressera frågan om friskolorna och skolsegregationen, måste man titta på människors konkreta handlingar, snarare än vad de säger sig önska, skriver läraren Therese Rosengren.
Den genomknäppa idén att klassrummen ska vara fyllda med skärmar i stället för skolböcker uppkom inte i ett vakuum. Det skriver Expressens ledarredaktion
Självklart ska det till exempel vara den vuxne läraren som bestämmer i klassrummet och inte de omyndiga barnen. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten i en ledare.
Nästa generations beslutsfattare skall skolas i dagens system – har de verkligen fått sin grund i en skola i världsklass?, skriver läraren Tommy Lénberg.