Debatten kring den svenska skolan är hetare än på länge, och frågan om friskolornas roll och påverkan är från vänsterhåll som en repig skiva. Det är vänsterns eviga syndabock för den svenska skolans misslyckande, skriver Niklas Gretzer (M)
I slöjden kan de som annars inte är studiemotiverade visa sig på styva linan. Kanskeär det det som provocerar. Klassföraktet tar aldrig kvartsrast, skriver Åsa Linderborg.
Uppdelningen i praktiskt-estetiska och teoretiska ämnen är förlegad. Och framväxten av artificiell intelligens borde få oss att värna de praktiskt-estetiska ämnena istället för tvärtom, skriver Katarina Fast Ehrlén i en kommentar på ett uppmärksammat ledarstick i Dagens Nyheter.
Jag tänker på alla dessa barn som nu ”dras” in i kriminalitet, begår brott och helt spårat ur. Det är barn som gått på förskola under de år jag arbetat där. Vad har hänt under dessa år? Vad har dessa barn haft för förutsättningar? skriver krönikören Eva Lindström.
Dagens system för att finansiera friskolor har en osund och kostnadsdrivande struktur. Det går ut över både elever och skattebetalare på ett orimligt sätt, skriver ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm.
Dagens Nyheters ledarskribent har fel. Vi behöver inte mindre, utan mer slöjd, bild och musik i skolan, skriver Bella Rune, konstnär och ledamot i Konstakademien.
Det bubblar av vrede i slöjdleden efter att en ledarskribent i Dagens Nyheter påstått att eleverna "slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik". Professor Anette Göthlund (för)svarar och förklarar.
Lärare vet själva bäst vad varje situation kräver. Därför ska de kunna, om det ser ett behov av det, direkt visa ut en elev ur klassrummet. Det skriver skolminister Lotta Edholm (L).
Jag vill ha reglerad undervisningsskyldighet och planeringstid, reglerade klasstorlekar, reglering av mentorskapet, lärartätheten, tillgången till läromedel, reglering av administrationsbördan..., skriver krönikören Maria Wiman.