Om digitaliseringen i skolan inte förankras i kunskap från forskningen blir den ett riskabelt experiment som inte tar hänsyn till barns och ungas hjärnor, skriver tre debattörer.

Jag ber honom, en vanlig tonåring, skriva sin adress på ett papper. Han tittar nervöst på mig och lyfter ovant pennan, tvekar och behöver ta sats. Rutan som ska fyllas med formalia är ett eldprov, skriver Aftonbladets Anna Björklund.

Det finns goda argument för att stryka elevens val från grundskolans timplan men det är orimligt om det skall leda till att musikklasser inte längre kan finnas kvar. Promemorian om bättre anpassad undervisningstid i grundskolan bör därför återremitteras till Skolverket för ytterligare utredning, skriver Nwt.se på ledarplats.

Kristinehamns borgerliga allians vill låsa dörrarna till skolor och förskolor för obehöriga. Det borde vara självklart för alla partier i kommunfullmäktige att stötta förslaget. Barn och ungdomars säkerhet är inte ett område som lämpar sig för politiskt skyttegravskrig, skriver Nwt.se på ledarplats.

Regeringen och Sverigedemokraterna lägger förslag som på riktigt är farliga för den demokratiska värdegrund som svensk skola har vilat på sedan andra världskriget, skriver Anders Peterson (C).

Om skolan ska vara en väg in i framtiden, kan inte pojkar i första hand ses som representanter för patriarkatet, skriver Mats Olsson, tidigare lärarutbildare vid Malmö universitet.

Vi kanske inte kan förvänta oss mer genomtänkt politik än så från det ungdomsförbund och parti som står i frontlinjen för hårda ord och inga visor, skriver tre representanter för CUF Västra Götaland.

Regeringens mångmiljonsatsning på yrkesutbildningar låter bra, men tar man inte krafttag mot fuskande friskolor kan det vara pengar i sjön, skriver Expressens ledarredaktion.

Skolans uppdrag är inte att ge alla elever en dator – utan att lära ut kunskaper. Vi lägger nu om politiken kring skärmar i skolan, skriver Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L).

Det är dags att sluta prata om glädjebetyg och börja kalla fusket för dess rätta namn, skriver DN på ledarplats.

Innan ett barn har knäckt läskoden och börjat läsa utan ansträngning, krävs tålmodiga insatser av både elever, lärare och föräldrar. Men många barn lämnar skolan utan att ha nått dit, skriver SvD på ledarplats.

Maria Wiman jämför dagens skola med Råsbo byskola från 1877: ”Lärarens fritid var det lite hipp som happ med och uppdraget var lite lagom löst i kanterna. Då som nu, intet nytt under solen.”