Undervisning, bedömning och beslut om svenska som andraspråk borde göras på andra grunder än elevens antal år i Sverige, skriver läraren Erika af Petersens: ”Tid är lätt att mäta. Språk är betydligt mer komplext”.

En förälder kom fram och sa: ”Jag fattar inte hur ni orkar.” Jag log mitt lögnaktiga superkraftsleende. Sanningen är att jag inte heller fattar hur jag orkar, men jag gör det ändå, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung, i en dagbok från fritidshemmets värld.

Vad säger det om ett utbildningssystem när en elev ska lägga fyra år på ett yrkesprogram och ändå lämna skolan utan ett tydligt yrke och med en arbetsmarknad som redan räknat bort dem?, skriver specialläraren Denice Sverla i en krönika.

Skoldebatten om hur undervisningsgrupper ska organiseras och hur elever ska få det stöd de behöver. Eleonor Larsson saknar ett perspektiv. De tysta barnens. ”Vad händer med barnen som kämpar i det fördolda och gör allt för att inte sticka ut?”.

Satsningar på trygga, uppmärksamma vuxna behöver inte kosta en förmögenhet – men kan vara värdefulla för sköra barn och ungdomar, skriver Kajsa Stålhammar på ledarplats

 Ett väldigt enkelt ord med en enkel betydelse, kan man tycka. Men det är inte så verkligheten ser ut. I själva verket har vi elevassistenter så många fler uppgifter och kompetenser än vad de flesta känner till. Ändå befinner vi oss lägst i skolans hierarki och har lägst löner, skriver Lollo Lindgren, elevassistent.

I friskoledebatten sprids larmrapporter om att hundratusentals elever i skolan skulle bli utan utbildning om vinster förbjuds. Men eleverna, lärarna och skollokalerna finns ju kvar. Det är ägarstruktur och incitament som ska förändras, inte verksamheten, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, och Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund.

Dåliga resultat i Pisa ska inte bortförklaras – men ska heller inte läsas som ett facit över svenskt skolmisslyckande. Det skriver Anders Ludwigsson. Han har en uppmaning till skolans politiker inför nästa provomgång.

Vi har skapat en kunskapsfientlig skolkultur som premierar betygsjakt framför verklig förståelse. Det leder till att elever studerar för att göra färdigt uppgifter, för att klara ett bra provbetyg eller för att få ett hitte på-betyg, skriver Mikael Friberg, rektor, LBS Kreativa gymnasiet Borås.

Landets utbildningsminister måste ha mycket högre förståelse och förmåga att se till att AI bidrar till att stärka kunskap, undervisning och likvärdighet. Elevernas Riksförbund och AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, föreslår fyra konkreta åtgärder för nästa regering.

Sveriges svensklärare kan och vill göra jobbet men då måste vi få rätt förutsättningar. Det får vi med ökade resurser i skolan och en satsning på skönlitteraturen genom hela skolgången. Det som står på spel är det demokratiska samhällets fortlevnad, det mänskliga, skriver Magnus Svensson, Svensklärarföreningen.