Problemen i skolan är inte en "pojkkris", det handlar om klass, skriver Lina Stenberg på Aftonbladets ledarsida.  

Måndagen den 14 augusti börjar mitt arbetsliv igen och ofta med gasen i botten från allra första början, skriver förskolläraren Erik Stenkula.

Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.

Tänk om Mats och Lotta skulle samla ett litet lärarråd omkring sig, en brokig samling av filurer sprungna direkt ur verkligheten, skriver läraren Maria Wiman i en krönika.

Jag ser med oro på en utveckling där förskolans uppdrag blir att visa upp ”resultat” i form av små människor som passar in i ett effektivt samhälle. Men jag älskar lärande, skriver förskolläraren Elin Larsson.

Det kan inte vara acceptabelt att år efter år stillatigande se på medan allt fler pojkar misslyckas i skola, skriver läraren Therese Rosengren.

Kanske är de enklaste lösningarna ibland är de bästa? Som att lita på oss lärare, skriver HP Tran som har läst Linnea Lindquists bok.

Svenska elever är för dåliga på matte och bland dem som är bäst väljer bara en fjärdedel att söka till en ingenjörsutbildning. Väl där tar hälften av studenterna aldrig examen. Välkommen till ingenjörslandet Sverige, skriver DN:s ledarredaktion.

Kritik mot skolutvecklingsföretag är ofta befogad. Men skolutveckling på rätt sätt kan innebära stora vinster, skriver ämnesläraren Anton Sjöstedt.

En överteoretisering av högre utbildning har gjort att livslångt lärande och praktiskt yrkeskunnande har missgynnats. Praktiska kunskaper behöver värderas högre, skriver Erik Hedlund, fil dr i pedagogik.

Reformivern har varit ett sänke för lärarutbildningen. Yrkets status försvann med ivern att sudda ut alla hierarkier. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.