Handskriften har en viktig men ofta förbisedd roll att spela i strukturerad läs- och skriv­undervisning för nybörjare. Detta har man insett i England, som oväntat tog en topplacering i studien Pirls 2021, skriver Barbro Westlund.

Betygsinflationen handlar nämligen om, som vår undersökning visar, att lärare pressas till att sätta högre betyg, skriver Catharina Hetzer, vice ordförande och förhandlingsombud för Sveriges lärare på Internationella engelska skolan.

Friskolornas riksförbund har förbisett att Brottsförebyggande rådet studerar områden, inte enskilda skolor. Slutsatsen som kan dras av rapporten är att brott förebyggs bäst av minskad segregation, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.

Vi vill inte avskaffa det fria skolvalet. Men Sverige behöver fasa ut vinst- och marknadsskolan, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Sveriges Lärare i en replik.

I en ny rapport analyserar jag hur den svenska skolans likvärdighet har utvecklats i Pisaundersökningen. Resultaten stödjer inte den negativa bild som målas upp i debatten, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

När betygen inte speglar kunskapsnivån skadar det både de elever som får omotiverat höga betyg och de som trängs undan på grund av orättvis konkurrens. Det är bra att regeringen vill få bukt med detta, skriver Per-Ola Olsson på ledarplats.

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för unga. Vilken skola man går i kan vara avgörande för risken att utsättas för brott, visar en rapport från Brå. Utveckling är oacceptabel – men den kan vändas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Samförståndet var stort på Sveriges Lärares debatt i Almedalen på onsdagen – dagens fria skolval och ”kundskola” ger inte eleverna likvärdiga förutsättningar att lyckas. Men forskaren Björn Tyrefors är skeptisk.

Vi på Stiftelsen Läxhjälpen hade önskat oss en mer sansad skoldebatt. En skoldebatt där politiker satsar på sådant som vi vet gör skillnad för elevernas resultat. Det skriver Henrik Szabo, Stiftelsen Läxhjälpen.

Skolministern begärde in 60 remissvar på Skolverkets digitaliseringsstrategi men grundade sitt beslut på endast två, innan man ens hunnit sammanställa de övriga. Detta strider mot det vetenskapliga förhållningssätt som strategin kritiseras för att sakna, skriver docent Linda Mannila.