Sveriges kulturkanon kan möjligen i någon mån bidra till sammanhållning. Men inte kan den väga upp segregationen i svenska skolor. Det skriver SvD:s Anders Q Björkman.

Jag måste sluta lägga massa tid på att svara på dessa frågor. För slutar jag svara på dem så hjälper jag eleven att hjälpa sig själv, skriver högstadieläraren Karin Boberg.

Regeringens höstbudget är spiken i kistan för konstruktivismen. Elevernas kunskapsutveckling ska alltid sättas i det främsta rummet, skriver L-ministrarna Simona Mohamsson och Lotta Edholm.

För att vända utvecklingen krävs ett helhetsgrepp: skärpta säkerhetsrutiner, bättre stöd för lärare och tydliga konsekvenser för både elever och anhöriga som hotar eller använder våld. Endast genom kraftfulla och samordnade insatser kan vi skapa en trygg arbetsmiljö för lärare och en säker lärandemiljö för elever. Det skriver Mathias Bred i en ledare.

Det parti som på ett trovärdigt sätt i valet lovar att ta itu med elevers och lärares arbetsmiljö torde få många föräldrars och lärares röster, skriver krönikören Inger Enkvist.

Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.

Musikämnet riskerar att trängas undan när läroplanen görs om. Det är en farlig förenkling, skriver musikläraren.

Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.

Hur vi talar om elever speglar hur vi ser dem och det formar deras lärande. Relationer är inte hela svaret, men de är ett kraftfullt verktyg som förstärker lärandet och öppnar fler dörrar än en ensidigt instrumentell syn på undervisning. Elevsyn och relationer hör ihop, skriver specialläraren Disa Karlsson Malik.

Att kalla relationsskapande ”antiintellektuellt” är att misstolka både forskning och verklighet. Viktor Björnberg har inte förstått vad relationsskapande faktiskt innebär – och framför allt inte varför det är så centralt för undervisning, skriver Emelie Kyllönen, ämneslärare i svenska.

I en liberal demokrati behöver det finnas lika möjligheter att utbilda sig. Skolan är enligt lag skyldig att kompensera för skillnader i uppväxtvillkor, så att alla elever får samma förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Denna rättighet gäller lika mycket för elever i städer, som i landsbygd. Det skriver Marcus Rossheim på ledarplats.

De flesta sköter sin mobilanvändning på ett utmärkt sätt i skolan, och de som har svårt att hantera telefonerna kommer inte att sluta på grund av ett symbolförslag om mobilförbud, skriver Anita Grigic Magnusson, adjungerad lektor vid Göteborgs universitet.