Det måste vara slut på nedskärningar inom förskolan. Det skriver Kommunals ordförande Malin Ragnegård i dag på Förskolans dag.

Att göra kunskapskraven tydligare är ingen lösning. Alla tusentals olika lärare har egna tolkningar av de kraven, vilket påverkar betygen, skriver artikelförfattarna.

Barngrupperna i förskolan ökar, visar ny statistik. Men antalet anställda ökar inte. Vi kräver att staten omedelbart lagstiftar om en minibemanning och ett maxtak för barngruppsstorlekarna, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Sveriges Lärare.

Oavsett hur man väljer att lösa problemet, får inte ansvarsfrågan förskjutas till lärarna, skriver läraren Rickard Öhman.

Skolministern och Johan Pehrson skanderar om hårdare tag och tråkigare skolgång, men ingen tycks bry sig om barnen på riktigt, skriver Arbetets ledarsidas praktikant.

Den friskola som nyligen blev påkommen med att ha fifflat med betygen är långtifrån den enda skola som sysslat med sådant. Händelsen är en följd av skolors drivkraft att generera vinst. Det skriver Therese Rosengren, gymnasielärare.

En av friskolesystemets arkitekter vill införa inträdesprov till högskolor och universitet eftersom friskolorna inte klarar av att sätta rätt betyg på eleverna. Dagens Arenas Lisa Pelling har en bättre lösning.

Regeringen kan hjälpa kommunerna att hålla uppe nivån på skolmaten, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Emma Fastesson Lindgren, ordförande för Socialdemokraternas studentförbund, skrev den 17/5 en debattartikel i GP som avslutas med ”Tillsammans kan staten och kapitalet ta ansvar för vårt land”. Vi kunde inte hålla med mer. Tar ansvar är precis det vi gör, och har gjort i 30 år, skriver Paula Hammerskog, Acedemedia.

Vi säger nej till bedömning och anser att förskolan bör gå ifrån det ensidiga fokuset på ordet “lärande”. I stället borde vi prata mer om förståelse i relation till vårt förhållningssätt som förskolepedagoger, skriver Linda Linder och Suzanne Axelsson i en debattartikel tillsammans med 146 förskollärare, lärare och forskare.

Trots att inkludering gäller i de flesta av västvärldens skolsystem, och trots att undervisning alltid anpassas efter elevers stödbehov, har inkludering och anpassningar blivit hatobjekt i sociala medier – och specialpedagoger får klä skott. Men det kanske inte är riktigt på riktigt? skriver Kjell Häglund i en krönika.

För mycket fokus på lustbetonat lärande leder till att böckerna läggs ner och skärmarna plockas fram, skriver Frida Park på ledarplats.