Oavsett vem som styr landet efter nästa val kommer det att bli nya regler för friskoleverksamhet. Låt oss se till att varje barn, oavsett var det bor, har en trygg och stabil skolgång. Både stat och kommun behöver ta sitt planeringsansvar – i tid, skriver Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges Lärare.

Alla ska kunna säga vad de ser och upplever utan rädsla för negativa konsekvenser, skriver Johan Olofson, förvaltningsdirektör förskoleförvaltningen i Göteborgs Stad.

Jag vill kunna brinna – inte brinna upp. Jag vill se en framtid där jag får jobba med det jag älskar, hela vägen till pension. Inte tvingas fundera på vad jag skulle kunna nöja mig med, för att själv få hålla livet ut, skriver Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola.

Hur kommer det sig att man ifrågasätter dyslexi och vad det innebär. Hur kommer det sig att som i artikeln ´Dyslexi är ingen dom på evig analfabetism´ ifrågasätter dyslexi för 'elevens skull´? undrar Susanna Cederquist i en replik.

Slöjd och hantverkskunskaper är en förutsättning för hållbar utveckling, för beredskap i tider av kris och för hjärnans välmående i en tid där psykisk ohälsa ökar, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Musikläraren och krönikören Carina Christiansen om frågan väldigt många lärare får av elever dagligen.

Vi säger att skolan är i kris. Men det är inte en kris – det är en konsekvens. En konsekvens av politiska beslut, av skolledare som jagar nästa trend, och av ett system där marknadslogik och mätbarhet har ersatt pedagogik och professionalitet, skriver försteläraren Marina Nordin.

Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.

Den svenska skolpolitiken måste nu reformeras vidare i samma riktning som har gett de bättre resultaten; premiera kunskaper och krav, ordning och reda, nytänkande och respekt för elevers olikheter, skriver Gunnar Hökmark, Valfrihetskommissionen.

Dagens skoldebatt leder till att den nationella politiken tar sig större frihet att reformera skolan än den annars skulle ha haft, skriver debattörer från SKR och flera elevorganisationer.

Men går det verkligen att lita på att L-ledaren menar allvar? frågar sig Arbetets politiska redaktör.