Tipset till den nya regeringen är att glömma närhetsprincipen och fokusera mindre på skolval och friskolor – som ändå inte lockar behöriga lärare – och istället satsa på att skapa världens bästa för- och grundskola för alla elever, skriver läraren Anders Andersson.

Jag hade naivt hoppats på stora ambitioner, en regering som har vett att förstå att det är i skolan vi bygger framtiden och att om man snålar på vår verksamhet kommer saker och ting att gå käpprätt åt fanders, skriver krönikören Maria Wiman efter att ha läst regeringens budget för skolan.

I dagsläget finns det många barn och elever som inte får sina rättigheter tillgodosedda, i värsta fall leder det till ledsamma skolmisslyckanden som visar sig på olika sätt. Varje uttryck för detta är lika dystra som sorgliga, främst för individen men också för samhället i stort, skriver lärarfacken i Umeå.

Partierna ligger uppenbarligen inte i fas med ungdomarna när det gäller vilka problem som är viktiga i skolan, skriver Inger Enkvist, professor emerita.

Välfärden är förloraren i budgeten som nu presenteras, skriver Matz Nilsson; Sveriges Skolledarförbund, och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare i en kommentar till regeringens budgetproposition för 2023.

Om man ska begripa verkligheten kan inte vissa ord eller teorier vara förbjudna. En tystnads- och utpekandekultur – även kallad cancelkultur – skapar en andefattig och torftig akademisk miljö. Jag ska initiera en granskning för att kartlägga hur utbrett det är, skriver utbildningsminister Mats Persson.

Efter utspelet om för stora barngrupper ifrågasätts Skolverkets statistik – många menar att läget är ännu mycket värre. En som förvånats över siffrorna är Kristina Lundholm, förskollärare på Orust: ”Va? Inte en enda barngrupp med fler än 15 barn? Vi har ju alla runt 20 …”

Arbetsplatser som domineras av det ena ellar andra könet ha alltid sina specifika problem, och förskolan är inget undantag, konstaterar förskolläraren Erik Stenkula. Men det har också fördelar.

Den nya läromedels­satsningen i höst­budgeten är mycket välkommen. Nu är det viktigt att skolminister Lotta Edholm ser till att rätten till läromedel förs in i skollagen, skriver Per Kornhall och Frida Engman, Läromedels­författarna.

Statlig fjärrstyrning av lokala förhållanden är inte något magiskt trollspö för en bättre skola med sund ekonomi, skriver Vidar Andersson på ledarplats.

Det svenska skolsystemet är i behov av genomgripande reformer. Men svåra låsningar i skolpolitiken hindrar sådana förändringar. Det krävs därför en samsyn som skolans problem, och hur dessa ska lösas, skriver Mattias Karlsson på ledarplats.

Liberalerna har drivit på för att sex och samlevnadsundervisningen ska inkludera villkoren för barn som växer upp i en hederskultur. Men det räcker inte. Tydlig information måste ges till varje förälder i förorten. Informationen kommer mötas av motstånd men motståndet ska tas som intäkt för att vi jobbar rätt, skriver Juno Blom (L).