Stress, orimlig arbetsbelastning – och fler elever än tiden räcker till för. Det är studie- och yrkesvägledarnas vardag, skriver Catharina Niwhede.

De 100 miljoner lektioner som genomförs varje läsår kan leda till ännu mer lärande för eleverna än vad det gör idag. Ska Sverige vara en kunskapsnation måste skolans uppmärksamhet riktas mot hur olika lärare leder undervisning och hur det påverkar elevernas lärande, skriver Bitr. Prof. Marcus Samuelsson, Linköpings universitet. m.fl.

Krönikören Maria Wiman skriver om det dumsnåla i att dra ner på personal, vilket i vissa fall ger möjlighet åt kriminella gäng att gå in på skolgården för att rekrytera barn.

De rödgrönas stora satsning för en mer jämlik skola har oklar effekt. Men en del elever har i alla fall fått skolhundar, cykelstolar och klassresor för pengarna. Det skriver Malin Siwe på ledarplats.

Det krävs en genomgripande skolreform för att svensk skola åter ska hamna i topp internationellt. Det skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare och tidigare ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedelsproducenter.

Reglerade klasstorlekar och undervisningstid samt konkurrenskraftiga löner vore givetvis rimligt. Men det krävs också en mer genomgripande förändring för ökad likvärdighet i svensk skola och likvärdig finansiering, skriver läraren och krönikören Ola Mårtensson.

Nyheterna om att skolor stängs duggar tätt. Enligt Ekot riskerar upp mot 200 skolor, som har ännu lägre lärartäthet, att stänga på grund av lärares ohållbara arbetsmiljö. När det blir så här tydligt hur djupa problemen är, kanske det kan ske en förändring, skriver Björn Dahlman, lärare.

Bedömningspraktiken puttar undan undervisningspraktiken och förvandlar stundtals, till exempel läsning av både sakprosa och skönlitteratur, till ett sökande efter att göra rätt gentemot skolmyndigheter, styrdokument och skolledning, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Länder som ligger före Sverige i internationella kunskapsmätningar satsar mer på fortbildning av lärare, skriver debattörer från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Unesco.

Det pratas mycket om nedskärningarna i skolans värld, men mindre om hur det drabbar fritidshemmets personal och barnen. Ett exempel är min hemkommun där besparingar på 29 miljoner kronor aviserades inför hösten, skriver fritidspedagogen Hadar Nordin.

Somliga kallar det en revolution eller ett helt nytt sätt att se på arbetslivet. Själv skulle jag kanske välja lite mindre bokstäver. Men en sak vet jag. Det nya studiestöd som arbetande människor kan söka från och med i lördags kommer att förändra enskilda liv i grunden, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Den senaste tiden har två skolor i Kiruna kommun stängts till följd av skyddsstopp. På grund av underbemanning har de befintliga lärarna blivit utarbetade med både psykiska och fysiska symtom som följd. Arbetsplatsen har alltså stängts för att situationen anses utgöra ett hot mot lärarnas hälsa, skriver Henrik l Barva på ledarplats.