Kommunernas beräkningar av skolpengen är otydliga och godtyckliga, visar Riksrevisionens rapport. Den konstaterar också att regeringens förslag inte löser de likvärdighetsproblem som finns. Men skolpengssystemet kan förbättras. Det behövs en ny opartisk utredning om skolans finansiering, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommunerna har kostnader för skolpliktsansvaret. Att det inte har ett pris kan bara den tro som vill att det ska vara gratis. Det skriver representanter för lärarfacken.

Ingen förälder vill tillbaka till det system som gällde före skolpengens införande. Men dagens modell innehåller motsättningar, skriver ekonomiprofessorn Roland Andersson.

Tjänsteorganisationen för nästa år sätts och vi på fritidshemmet är allas livlina och allas skoskav. Vi fördelas ut, som tårtbitar till olika klassrum, för skoldagens verksamhet, skriver Sofia Grimm.

Skolans grundidé om att ingen elev ska bli underkänd i något ämne skapar i själva verket ett system med allt fler underkända elever. Slumpen avgör, inte arbetssätt eller skolpolitik. Nu måste förändringen ske snabbt, och från toppen och nedåt, skriver gymnasieläraren och debattören Linda Bönström.

Små kommuner bör släppa prestigen och lägga ner sina dyra gymnasieskolor. För elevernas skull, skriver Expressens ledarredaktion.

Språkförbistring bland de anställda i förskolan är ett problem som Göteborg delar med Malmös och Stockholms invandrartäta områden, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Nedskärningar banar väg för det vi kan se i skolan idag: Ökad arbetsbelastning, utbrändhet och sänkt kvalitet, skriver Kasper Avenbrand, kandidat till Örebros kommunfullmäktige #8 (KD)

Den retorik som skolministern använder döljer skolans verkliga problem. Det skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, Academedia, i en slutreplik.

Skoldebatten handlar om många saker men påfallande sällan om eleverna som går i skolan och om deras föräldrar. Allt för ofta handlar skoldebatten om systemfrågor eller hur fristående skolor ska begränsas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Vad innebär det att ”montera ned flumskolan och återinföra en kunskapsskola”? frågar sig ämnesläraren André Apt i en debattartikel.

Däremot finns det skolor med muslimsk, islamisk, judisk eller kristen inriktning. Genom att skolor benämnts som religiösa har uppfattningen spridits att vi har religiösa konfessionella skolor i Sverige, skriver Åsa Brattlund, fil dr i Internationell- och jämförande pedagogik, Stockholms universitet.