”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”, skriver Per Kornhall med anledning av Linnea Lindquists debattartikel.

Sverige har det största gapet i skolprestationer mellan elever från majoritetsbefolkningen och barn till migranter. Det finns inga ursäkter för att en borgerlig regering inte lagt grunden för den metod som faktiskt fungerar, skriver SvD på ledarplats.

Även om vissa känner sorg över att titeln fritidspedagog försvunnit och bytts ut till lärare i fritidshem tror jag att lärarbegreppet skapar ett ”vi”. För vi lärare har ändå liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, eller förskollärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.

Det blir allt vanligare att byta jobb ofta – och skolledare stannar kortare tid än många andra yrkesgrupper. Ofta på grund av de tuffa förutsättningarna kring rollen. David Haas, rektor på Komvux Rinkeby, skriver om förändringarna som kan börja med oss själva.

Vi skapar rum där elever får bli sedda och lyssnade på. När deras röster tas på allvar växer deras självtillit – en styrka de bär med sig i studier, arbetsliv och samhällsliv, och som i förlängningen formar framtiden, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.

I det Sverige Palme talade om hade det varit otänkbart att föreslå en friskola för de bemedlade. Det hade varit ett hån mot själva folkhemsidén, skriver Hans Söderberg, författare, före detta lärare och rektor i en debattartikel.

I två reportage i GP har företrädare för RFSL och West Pride berättat om ett hårdnande klimat mot Hbtqi-personer i stadens skolor. Man hänvisar till ett allmänt hårdnande debattklimat. Men är det verkligen en sannolik förklaring till vad som sker i skolorna? skriver Håkan Boström i en ledare.

Socialdemokraterna är svaret skyldiga på hur de ska kunna få igenom sin skolpolitik tillsammans med stödpartier som Centerpartiet? Centerns partiledare Anna-Karin Hatt har trots allt försvarat friskolornas vinster, skriver Fredrik Malm (L), i en replik.

Den här fixeringen att goda relationer till eleverna är en förutsättning för lärande och undervisning är både enfaldig och skadlig, skriver HP Tran i en krönika.

Ge blanka fasen i att lägga ner skolor! I förlängningen skulle skolpersonal få rimlig arbetsbelastning och ungskruttarna skulle bli sedda och bemötta utifrån sina egna förutsättningar, skriver krönikören Maria Wiman.

Skoldöd är ett ämne som kommer att debatteras flitigt de närmaste åren. Underlaget av skolelever ser nämligen ut att sjunka drastiskt. Enligt SCB:s senaste prognos kommer det finnas runt 200 000 färre elever i grundskoleålder om 15 år. Det skriver NWT Ledarredaktion.

Regeringen stressar igenom en rad reformer riktade mot ungdomar, vilket kan ge stora konsekvenser. Den kan inte säga att den inte blev varnad. Det skriver DN:s ledarredaktion.