Studentmössan har gått från att markera social identitet och bildning till att bara vara något man förväntas bära i samband med firandet av avslutad skolgång. Vad är det som gör att det traditionstyngda plagget ändå bara verkar växa i betydelse?

Bilden av forskningspengar till lärosäten blir helt annorlunda om vi ser till reda pengar jämfört med procentuella ökningar. Det skriver Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen, i en replik.

I sitt remissvar beskriver Almega en likvärdig skola som ett ”etiskt dilemma”. I sitt repliksvar på min debattartikel skriver Almegas näringspolitiska chef, Andreas Åström, att en rättvis skolpeng skulle komma att ”straffa” elever på friskolor. Det stämmer inte. Det skriver Gunilla Svantorp (S), i en slutreplik.

Genom att staten visar intresse för skolnärvaro ges frågan en högre prioritet. Det kan hjälpa skolor att ta större ansvar för att elever inte hamnar i långvarig frånvaro, skriver flera debattörer.

Utbildningens mål hade kunnat vara att eleverna ska uppnå tydliga kunskapskrav. Men i stället är skollagens målkatalog en orgie i floskler och önsketänkande, skriver Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, fd riksdagsledamot (M).

Är en marknad verkligen så viktig att elevers skolgång ska trasas sönder bara för att staten och vuxenvärlden har fel prioriteringar i skolpolitiken? Det skriver skolexperten Per Kornhall.

Att kunna sköta sin mens utan oro och osäkerhet borde vara en självklarhet i ett land som Sverige. Ändå uppger allt för många unga att deras liv begränsas på grund av brist på mensskydd, kunskap och stöttande normer, skriver föreningen Mensen och RFSU.

Är det någon nyinrättad insatsstyrka inom Polismyndigheten som ska rycka ut när någon på exempelvis högstadiet i Malung lyft en mobiltelefon och avlossat en gillamarkering på Instagram? skriver Ola Mårtensson i en krönika.

Säkerhetstänkandet kring våra barn hotar deras utveckling. Samtidigt som vi ställer orimliga förväntningar på mental mognad i skolan. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Förskolläraren och krönikören Eva Lindström tycker beslutet om tioårig grundskola är vettigt - om övriga skolan har vett att lära av förskolan.

Jag har under mina snart 20 år som lärare aldrig stött på en elev som inte har utvecklats, skriver Tobias Israelsson som är rädd att för tidiga betyg kan ändra på det.

Att inte få kränka en student blir helt plötsligt ett fall av statlig censur och förtryck, skriver Linnéa Carlsson, pressansvarig för Studenter för en rättvis vård & akademi, i en replik.