Skolan har flera allvarliga problem. Men när S-politikerna tar upp frågan vill de ha sänkt skolpeng för friskolorna och omfördela elever mellan skolor. Detta är inga bra lösningar, skriver M-politiker i en replik.
Vi menar att bilden av ULF i tidigare artiklar är för snäv. ULF handlar ytterst om att skapa en infrastruktur för samverkan som stärker den vetenskapliga grunden i lärarutbildningarna och i skolan). Sett ur detta perspektiv uppfattar vi att det saknas grund för farhågan att den praktiknära forskningen ensidigt skulle fokusera på metoder som fungerar…
För att lägga grunden för jämbördiga möten mellan personer från förskola/skola och personer från lärosäten, liksom att skapa ömsesidigt berikande samverkan behövs miljöer som består över tid och aktivt griper in i verksamheterna. För att d en praktiknära forskningen ska kunna stärkas är det därför centralt att resurser mobiliseras för dessa miljöer, skriver Lars Olsson,…
Vårt huvudargument för ett statligt ansvar för finansieringen av skolan är att de som formulerar uppdraget också måste ta ansvar för att det finns mandat, kompetens och resurser att utföra det. Det är svårt att förstå varför SKR motsätter sig det. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund
I dag är specialpedagogerna inte längre ensamma i skolan om att förstå vikten av att ha även medicinska perspektiv på hur elever fungerar. Det skriver Kjell Häglund på ledarplats.
Integrationen behöver förbättras. Då behövs både plikt och rätt – både individens ansträngningar och samhällets stöd. Regeringen skärper därför kraven och förbättrar samtidigt möjligheterna för både barn och vuxna att lära sig svenska. Det gör vi eftersom vi vet att språket är nyckeln till arbete och till att bli en del av samhället, skriver utbildningsminister…
Borgerligheten bör ta till sig av kritiken mot de vinstdrivna skolkoncernerna. Samtidigt är vinstfrågan bara en mindre del av skolans övergripande problem med segregation, arbetsmiljö och försämrade kunskapsresultat, skriver Håkan Boström på ledarplats.
Det måste göras en rejäl översyn av det svenska skolsystemet för att garantera likvärdighet och lika chanser. Det skriver LO och Lärarnas riksförbund i en gemensam artikel. De lyfter fram tre områden som särskilt viktiga.
Företagen får idag själva bekosta utbildningen av nya medarbetare som saknar nödvändig kompetens. Arbetsmarknadens behov av yrkesutbildningar måste styra mer, skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv, i en slutreplik.
Lärares arbetsbelastning var hög före pandemin. Nu är situationen etter värre. När vi till slut lämnar pandemin bakom oss kan inte lärares vardag se ut som tiden före. Lärarkåren behöver återhämtning och läraryrket måste bli långsiktigt hållbart, skriver Johanna Jaara Åstrand på ledarplats.
En av de viktigaste aspekterna av beslutet är att detta är ett sätt för Utbildningsdepartementet att försöka lätta på bördan för en nu mycket sliten lärarkår. I en kommunaliserad skolmarknad har man inte så många andra verktyg att ta till, skriver skolexperten Per Kornhall.