Svenska lärosäten bör erbjuda fler vägar in på högre utbildning, inte färre. Det skriver Albert Ohlin, Akavia studerandesektion, i en replik.

I svensk samhällsdebatt är rättvisa samma sak som jämlikhet. Därför vill man radera ut alla inkomstskillnader genom höga skatter. Men om det inte lönar sig att satsa på utbildning och hårt arbete så förlorar Sverige utvecklingspotential och individer uppmuntras inte att prestera. I ett öppet samhället är inkomstskillnader oundvikliga, men det betyder inte att samhället…

Peje Emilsson med flera säger sig vilja se ett större fokus på jämlika möjligheter snarare än utfall, men försvarar i samma andetag en politik som gör att klassklyftor går i arv. Om vi menar allvar med att vilja skapa lika förutsättningar måste vi som ett första steg sätta välfärden först, före vinstjakt och skattesänkningar för…

När vi sorterar elever i olika skolor påverkar det deras språkutveckling och deras möjlighet till fullständiga betyg. Men främst påverkar det samhället när klyftorna ökar, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Att införa skoluniform kommer inte att stoppa gängkriminaliteten. För det krävs helt andra förebyggande och riktade insatser, skriver Esma Yagci från SSU Stockholms län.

Tänk om barnens minskade läsning inte beror på mobilerna, inte på föräldrarna och inte på regeringen. Tänk om det faktiskt handlar om skolans resurser, skriver DN:s Lotta Olsson.

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar skoldebattören Linnea Lindquist.

I dag, den 5 oktober, på världslärardagen uppmärksammas alla barns rätt till utbildning av hög kvalitet och lärares avgörande roll för samhällsutvecklingen. I många länder är utbildnings-situationen urusel, men Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller att ge resurser till skolan. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten finns till för att hjälpa skolor och skolhuvudmän att organisera sitt stöd på bästa sätt så att det når alla elever i behov av stöd.

Givet nyspråket som råder så borde alla dessa hårt segregerade grundskolor läggas ner. Men så är det inte. Nyspråkets skuldbeläggande av elevernas sammansättning är minst lika omoraliskt som vad underkännandet av betydelsen av lärar- och ledarskicklighet är nedvärderande, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Att kunna skriva med penna och papper kan vara värdefulla kunskaper, skriver Ayman Fares på ledarplats.

När böcker ersätts med datorer i skolan flyttas också besluten från lärare till rektorer. Och i vissa fall till kommunpolitiker i nämnder. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.