Klädkoder där elever inte får bära mjukisbyxor eller andra kläder signalerar att elever från resurssvaga områden inte ska söka sig till skolan. Men i Sverige ska inte skolan välja sina elever, det är eleverna som ska välja sin skola, skriver Sveriges Elevråds ordförande Leo Gerdén.

Vad som behövs är ett nytt sätt att tänka, engagerade lärare och en stor dos motivering, skriver gymnasieeleven Ulrika Bengtsson.

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt. Lösningen måste därför vara en lagändring, där målgruppen definieras och resursskolorna blir en lagstadgad skolform”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Att både vuxenvärlden och barnen lär sig att se med respekt på tiden och tillvaron i skolan är ett första steg för att den också ska betyda något. Och alla komponenter spelar roll, skriver SvD på ledarplats.

Jensens skola i Göteborg gör inte fel i att tydliggöra koder för hur man ska klä sig. Vi i KDU vill löpa linan ut och se att problemskolor prövar att införa skoluniform som ett sätt att skapa ordning och reda, skriver Nike Örbrink.

Ersätt högskoleprovet med ett inträdesprov för alla som vill komma in på högskolan. Det skulle kunna bli en viktig sporre för skolelever och ta bort varje misstanke om förtur genom ojämlika betyg, skriver professor Ramon Wyss.

I en krönika är Andres Lokko kritisk till friskolan Jensen som inte vill att eleverna bär exempelvis mjukisbyxor. ”Vad vi gör på Jensen är att även ta med klädsel i vårt fostrande uppdrag”, skriver Anna Wiger Jensen i en replik.

Staten måste ta över. Skolvalet måste tänkas om, skolpengen byggas om, resurser fördelas om. Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand ser en osund svensk skola som behöver räddas undan käbbel mellan stat och kommun och feltänkta regelverk.

I Malmö låter kommunledningen nu elevernas socioekonomiska förutsättningar spela en större roll för hur mycket pengar som går till respektive skola. Det skriver Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Det är de vinstsyftande skolorna som vill öka sina marknadsandelar ytterligare som vinner på att skolvalet görs obligatoriskt. Föräldrarna blir tvingade att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn, frågar Boel Vallgårda, Nätverket för en likvärdig…

Det är inte orimligt att begära att skolor som finansieras med våra gemensamma medel ska vara öppna för medborgarnas insyn. Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän lever upp till skollagens krav på kvalitet och värdegrund, slutreplikerar Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

Vi behöver en analys av vad som händer med de här testerna när det börjar bli en Pisa-tävling och en betygstävling i svenska skolan. Pisa-undersökningarna är också fortfarande, eftersom vi inte har andra system för övervakning, alldeles för viktiga för att korrumperas på olika sätt, skriver skolexperten Per Kornhall.