"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan, ofta med hänvisning till att den sökandes politiska engagemang strider mot skolans värdegrund", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

Ett införande av ämnesbetyg förändrar inte läget för någon elev eller lärare, det är på sin höjd en kosmetisk lösning. Ständiga särlösningar tar inte skolan framåt – det är snarare destruktivt, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm, i en slutreplik.

Friskolekoncernerna och friskolelobbyn slåss för sina höga intäkter i stället för alla barns möjlighet till en bra skolgång – samtidigt som larmen duggar tätt om skolsegregationen. Det är provocerande, skriver utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S).

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden. Det skulle ge möjlighet till idrottslektioner tre gånger i veckan”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Jag väntar fortfarande på att alla seriösa industrialister och näringsidkare i det här samhället ska se att det för näringslivet är VIKTIGARE MED EN BRA SKOLA FÖR ALLA, än det är med aktievinster i några börsnoterade riskkapitalistägda skolbolag, skriver Per Kornhall.

I dag kan föräldrar paxa plats i de populäraste skolorna genom att ställa sina barn i kö. Det låter kanske rättvist, eftersom alla i teorin har samma chans. Men i praktiken missgynnas barn till lågutbildade och familjer som flyttar, skriver DN på ledarplats.

Avsikten med testerna är att upptäcka och minska droganvändning bland unga och barn – men det saknas helt stöd i forskning av att testerna gör det. Replik från Christine Wallmofeldt och Christina Örnebjär, Föreningen Tryggare Ruspolitik.

Flera av de skolor som är aktuella i sammanhanget är inte ens registrerade som skolor med konfessionell inriktning, skriver Roger Haddad (L), i en replik.

Att införa ämnesbetyg handlar om att låta elever utvecklas inom sina ämnen under hela gymnasietiden, att tillåtas lära av sina misstag och sätta kunskapsutvecklingen och lärande i fokus. Det skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, i en replik.

Trots att skoldebatten helt borde handla om det faktum att svensk skola förvandlats till ett Klondyke för riskkapitalister, islamister eller bara glada amatörer, dominerades den länge av ordningsfrågor. Från kepsförbud i klassrummen till krav på återinfört ordningsbetyg, som Liberalerna driver, skriver Aftonbladets Anna Andersson.

Rebecca Nordin Vainio, Moderat Skolungdom: Istället för att göra något åt problemet så väljer S att peka finger på friskolor som koncept.

Gabriel Heller-Sahlgren har utifrån den rapport han publicerat tillsammans med Svenskt Näringsliv återigen riktat kritik mot utredningen En mer likvärdig skola. Han menar att vi i vår replik blandar bort korten. Tvärt om menar vi och vi återkommer här med klargöranden, skriver Björn Åstrand, utredare, Utredningen om en mer likvärdig skola, i en replik.