Det finns ett sextiotal återkommande problem i klassrummet, men de hanteras illa på lärarutbildningarna, menar skolpsykologen Nils-Eric Tedgård. Tills det blir åtgärdat blir den beprövade erfarenheten extra viktig. ”Dessa kunskaper är för dyrbara för att få stanna i den enskilde lärarens huvud”, skriver han.

Elevernas behov efter skoldagen ryms inte i dagens klassrum. Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan. Det här handlar inte om att ställa skolan mot fritidshemmet, utan om att skapa jämlika förutsättningar för båda verksamheterna, skriver John Svedling, lärare i fritidshem…

Läskulturen är förutsättningen för upplysningen, vetenskapen, marknadsekonomin och demokratin. Det skriver Anna-Karin Wyndham i en ledare.

Forskningen visar att idrottslärare är osäkra när det kommer till att undervisa dans och att de sällan inkluderar den rörelseformen i sina lektioner med elever, skriver Christopher Engdahl, lärarutbildare och forskare.

Att lyssna till olika röster kan ge oss nya infallsvinklar och bidra till välbehövlig klokhet i detta snabbrörliga skolpolitiska landskap, skriver Erik Cardelus och ger tre aktuella exempel.

Professioner som vill behålla kontrollen över sitt yrke organiserar också sina lärlingar. Läraryrket borde göra detsamma, skriver läraren Rikard Öhman.

”Fritidshemmet är inte bara en plats där barn vistas efter skoltid. Det är en social och pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att bygga relationer, utveckla trygghet och känna tillhörighet”, skriver Belinda Bedanho, fritidshemslärare och kriminolog. Just därför är det olyckligt att fritidshemmet saknas i en av samhällets viktigaste frågor, menar hon.

När friskolor utmålas som orsaken till en rad samhällsproblem – från skolbyggnaders utformning till betygsinflation, segregation, kriminalitet och arbetsmiljö – blir bilden både förenklad och missvisande. Det skriver Johan Kyllerman, vd Atvexa.

När remissen kommer i oktober behöver lärare vara redo att läsa, tolka och svara. Inte som en formalitet, utan som en möjlighet att påverka vad teknikämnet ska vara. Den diskussionen kan inte vänta. Den behöver börja nu, skriver forskaren Ulrika Sultan.

Det finns problem i hur proven konstrueras och poängsätts. Till exempel kan elever med mycket svag läsförståelse i vissa fall ändå nå ett godkänt resultat eftersom de kan prestera väl i andra moment, exempelvis muntliga delar, skriver svenskläraren.

Tack Viktoria Reuterskiöld och Magdalena Ivarsson för att ni lyfter frågor om Legimus och stödet till skolbibliotek. Elever med läsnedsättning ska ha tillgång till anpassad litteratur, och därför är det viktigt att diskutera hur systemen fungerar i praktiken, skriver Emma Kindblom, enhetschef för biblioteksenheten på MTM, i en replik.

”Anders Ygemans inlaga i betygsdebatten visar dessvärre politikers bristfälliga sakkunskaper i skolrelaterade frågor”. Det skriver John Nilsson, efter att ha läst Anders Ygemans utspel, och replikerna från Academedia och läraren Nicklas Mörk.