Friskoledebatten handlar om medelklassen. Den kommer att göra vad som står i dess makt för att se till att deras barn får en bra skolgång, oavsett vad en Reepalu- eller Åstrandutredning försöker åstadkomma, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.

Det finns en paradox som friskolemotståndarna inte klarar av. Om problemet med köerna till vissa skolor anses vara så pass stort att man behöver lotta ut platserna, så kan ju inte dessa skolor vara så dåliga att man bör avveckla dem? skriver Gunnar Hökmark, Tankesmedjan Frivärld.

Kritiken mot skol­marknaden som nu lyfts fram av lärare och forskning reducerar M och SD nonchalant till socialism. Då har alla länder socialistiska skol­system utom Sverige, skriver Lena Rådström Baastad och Gunilla Svantorp, S.

Den så kallade marknadsskolan handlar inte bara om vinstuttag, utan också om hur människor påverkas på djupet. Bitterheten som uppstår hos systemets verkliga förlorare kan få stora konsekvenser för samhällets, skriver Lisa Irenius i en krönika.

Öppna skolor blev en internationell coronaförebild, men nu stänger högstadierna i landets största städer med Folkhälsomyndighetens välsignelse. Samtidigt problematiserar ny forskning den svenska öppenhetslinjen, skriver Göran Eriksson i en analys.

Föräldrainstinkten att ge sina barn så goda förutsättningar som möjligt är allmänmänsklig, skriver SvD på ledarplats.

Den svenska utbildningsmarknaden är världens mest avreglerade. Men ökad statlig byråkrati löser inte de problemen som finns. Vi avvisar därför idén om att inrätta en ny regional skolmyndighet, skriver Idéburna skolors riksförbund.

Den avgörande frågan är inte om friskolekoncerner ska kunna drivas med vinst, utan hur man skapar kvalitet i skolan för alla och i hela landet oavsett driftsform, skriver Sten Tolgfors, tidigare utbildningspolitisk talesperson för M.

L-politiker: En mer likvärdig skola kräver reformer med JA-partierna.

Konkurrens om att driva skolor inom givna ramar kan vara bra men den vilda västern-liknande marknad som systemet med skolpeng skapat i Sverige är dålig. Det skriver Erik Söderlind i en slutreplik.

Extraordinära tider kräver extraordinära åtgärder. Ska Sverige ha både bättre och säkrare undervisning under pandemitiden behöver vi förlänga jullovet, införa krav på munskydd, tvåskift och febertest, skriver Douglas Thor (Muf).

Sveriges framtid som kunskapsnation står och faller med kvaliteten på forskning och utbildning. Men utvecklingen inom högskoleväsendet är illavarslande, skriver Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.