Sverigedemokraterna i Göteborg vill sänka skolornas fördelning baserat på socioekonomiska grunder med 600 miljoner. Vi underblåser inte de låga förväntningarnas rasism, skriver Jörgen Fogelklou (SD) och Agneta Kjaerbeck (SD).

Skolan ska lära elever bygga tillit till vuxna. Debatten om lågaffektivt bemötande som metod för att hantera barn med aggressiva och störande beteenden har lett till att vi hamnat snett i diskussionen, skriver psykologen Noam Ringer.

Arbetsmiljön på gymnasiets yrkesprogram är ett hot mot kompetensförsörjningen. Kvinnor och elever med utländsk bakgrund utsätts för diskriminering och trakasserier, skriver Ebba Kock, Sveriges elevkårer.

Skolvärlden behöver sluta med mjuka strategier som lågaffektivt bemötande och höja kraven på eleverna, skriver Willy Viitala (M), andre vice ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka.

Angelägna frågor står i fokus när utredaren Lotta Edholm har fått i uppdrag att lämna förslag som syftar till ett ökat deltagande och bättre språkutveckling i förskolan. Den del som rör ”rätt till obligatorisk språkförskola” för nyanlända barn från tre års ålder väcker flera frågor, skriver Per-Arne Andersson, SKL.

Liberalerna och Roger Haddad är ansvariga för att den S-ledda regeringen får fortsätta att bedriva en dålig skolpolitik. Därför är kritiken mot utbildningsminister Anna Ekström magstark, skriver Kristina Axén Olin (M).

I debatten om skolkrisen är det skräckexemplen som får mest utrymme i medier. Publiken vill ha det smaskiga och polariserade. Men det är dyrköpta klick för vår yrkeskår. Denna typ av förenkling underminerar alla lärare som ständigt jobbar för en bättre framtid för våra barn och ungdomar, skriver läraren Maria Wiman.

Ystad brast i hanteringen av de fem barn som gick miste om en riktig skolgång. Men det nationella stödet kring hur en kommun ska hantera och bevaka skolplikten, i synnerhet brott mot den. Det skriver Ystads kommundirektör och kommunjurist tillsammans med Ann-Mari Begler, som har utrett fallet med de isolerade barnen.

Vi elever vill gå i en skola som ger oss de rätta kunskaperna. Skolverkets förslag till nya kursplaner i historia går i motsatt riktning. Prioritera världshistorien, antiken och europeisk medeltid framför hur vikingar framställs i populärkulturen, kräver Leo Gerdén, Sveriges Elevråd.

Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Kunskap om kooperation och ömsesidiga företag bör bli självklara inslag i både gymnasieskolan och inom akademisk utbildning. I andra länder är detta redan ett faktum, skriver sju företrädare för Svensk Kooperation.

Men det vore väl utmärkt om Skolverket menar vad man säger och efter remissrundan omarbetar sina förslag så att de ännu tydligare framhäver budskapen om kunskapens och traditionens värde som man säger sig vilja förmedla, skriver PJ Anders Linder,chefredaktör, Axess magasin, i en replik.