När skolreformerna staplas riskerar elever med stora stödbehov att drabbas – och skolors handlings­utrymme att minska. Det riskerar att drabba de elever som har stort behov av stöd, skriver Lena Schmidt, skolchef och Niklas Ahlström styrelseordförande Utvecklingspedagogik Sverige AB.

Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda. Det kräver struktur och eftertanke. Och framför allt kräver det en undervisning där både individen och kollektivet får ta plats, skriver Tobias Israelsson.

När lärare lämnas ensamma med sitt omdöme för att avgöra när en metod fungerar kommer de ofta att avfärda nya metoder som orealistiska, skriver Olof Dahl, gymnasielärare i matematik och fysik.

Problemet är inte okunniga lärare. Problemet är att digitaliseringen har genomförts utan tillräcklig dialog med de som är bäst lämpade att avgöra vilka verktyg som faktiskt stärker undervisningen, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Friskolor bryter mot nya lagen om skolbibliotek och skrattar hela vägen till banken. Hur kan det få fortsätta? Det frågar DN på ledarplats.

Forssells replik ruckar inte på vår kritik – om att Liberalerna saknat tydlighet i, vetenskaplighet bakom och förmåga att genomföra sin skolpolitik, skriver statsvetaren Magnus Erlandsson och pedagogikprofessorn Claes Nilholm i en replik.

En skoltidning kan nå ut till läsarna med sina åsikter på samma sätt som jag försöker nu. Fler skolor bör ha skoltidningar så man kan läsa vad eleverna vill och tycker är intressant, skriver 10-åriga Tova Ekerljung Ferm.

Unga ska tidigt se entreprenörskap som en naturlig väg framåt. Därför ger regeringen nu Tillväxtverket i uppdrag att stärka ungas företagande, och göra steget från UF-företag till eget företag efter gymnasiet enklare, skriver Ebba Busch (KD).

När Timbros Albin Zettervall föreslår individuella överenskommelser i stället för generell arbetstidsförkortning undrar jag vilken värld han lever i, skriver Kommunals Andrea Leal.

Sveriges Lärare har genomfört en av de största väljarundersökningarna inför valet 2026. Den borde få varningslampor att blinka i varje partihögkvarter. Hälften av väljarna uppger att skolpolitiken kan avgöra hur de röstar. En tredjedel, motsvarande 2,5 miljoner människor, är beredda att byta parti på grund av skolpolitiken. Det är en rörlighet som kan avgöra regeringsmakten.…

När antalet barn störtdyker borde inte frågan vara om landets kommunpolitiker vågar lägga ner skolor och förskolor. Frågan borde vara om de vågar låta bli, skriver DN på ledarplats.

Det avreglerade skolsystemet har gjort det alldeles för enkelt för kommunpolitiker att spara in på kvaliteten, samtidigt som det skapats utrymme för krafter och aktörer som inte har i skolan att göra, skriver (L), utbildningspolitisk talesperson i en slutreplik.