Visionära arkitekter måste sluta rita moderna ”framtidsskolor” utan vanliga klassrum, då det hindrar elevernas inlärning och försämras lärarnas arbetsmiljö, skriver läraren Isak Skogstad.

It-kompetens är en avgörande faktor för alla branscher – men den nödvändiga förändringen går provocerande långsamt, skriver Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg och ger fyra förslag på hur utbildningssystemet måste förändras.

I nästan alla familjer är det redan en tragedi när ett barn inte klarar skolan. Att kräva dem på tusentals kronor gör bara en dålig situation sämre, skriver Lisa Magnusson på ledarplats.

Åke Grönlund, Sverker Janson och Gunnar Karlsson hävdar i SvD att Skolverket missar möjligheten med att de digitala nationella proven kan öka likvärdigheten i betygsättningen. Det är ett påstående som inte stämmer, skriver Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket, i en replik.

Alla barn ska ha jämlika möjligheter att klara sin skolgång. Men i dag använder endast 23 kommuner den beprövade metod som får flest barn som blivit placerade i familjehem eller på annan institution att uppnå gymnasiebehörighet, skriver Anne Marie Brodén och Cecilia Sjölander från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Du kommer se att arkitektur kan hjälpa till att lyfta skolan. För du vill väl som vi se den svenska skolan utvecklas och bli en bro in i framtiden? Tillsammans får vi det att ske! Välkommen! skriver Louise Eriksson, rektor Landamäreskolan F-3, i en replik.

I mitt förra blogginlägg förvånades jag över att OECD:s senaste rapport inte fick genomslag i svensk media och skoldebatt. Man kan på samma sätt bli förvånad över att inte 2015 års rapport från OECD fick något större genomslag, skriver Per Kornhall.

Kvinnojourerna har mycket kunskap när det kommer till våld i nära relationer, sexuella trakasserier och pornografins destruktiva sidor. Ändå tvekar skolor att bjuda in oss. Det skriver veckans debattör, Monica Olander, från Kvinnojouren i Norrköping.

Förskolan i Sverige har ett nationellt och internationellt gott anseende och en erkänt viktig funktion i barns lärande och utveckling. Förutsättningarna för förskolans verksamhet har dock drastiskt förändrats under senaste åren och nu krävs uppmärksamhet och ansvar på alla nivåer med beslutsmakt, skriver professorer från Malmö och Göteborgs universitet.

Utbildningssystemet är ett uttryck för vår rättvisekänsla. Det gör högskoleprovsfusket särskilt allvarligt.

Införandet av digitala nationella prov erbjuder möjligheter att förbättra likvärdigheten i skolan dramatiskt. Men då krävs det ett tydligt initiativ från Skolverket för att utnyttja digitaliseringen, skriver flera debattörer.

Ska Sveriges rektorer gå hem till alla barn och kolla att de inte spelar datorspel om nätterna?