Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här, skriver läraren Acki Wästlund.

Att klaga på lärarutbildningen har blivit en svensk tradition. Under de senaste fyra decennierna har såväl lärare, fackförbund, politiker som myndigheter regelbundet framfört kritik mot utbildningarna. Gott om internationella exempel bevisar att det faktiskt går att ta fram lärarutbildningar som skapar skickliga lärare, skriver Isak Skogstad, skoldebattör.

Vi kräver ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden, skriver oppositionsborgarrådet Olle Burell (S).

För att förbättra lärarutbildningen måste också yrkeskåren som undervisar framtidens lärare få bättre villkor. Annars kan inte högskolan rekrytera och behålla de mest meriterade universitetslärarna på lärarutbildningen, skriver Mats Ericson, Sveriges universitetslärare och forskare, SULF.

Huvudmän som inte behöver lärarassistenter kanske helt enkelt inte ska ta del av pengarna? Då blir det mer kvar till andra kommuner som skriker efter vuxna och som vill anställa i skolan, skriver läraren Liane Blom i Norberg, i en replik.

Kunskapsnationen Sverige bygger sig inte av sig självt, än mindre av skolelever på obefogad ledighet. Det individualistiska tänkandet kring frånvaro i skolan är en huvudvärk för rektorer runt om i landet som ska försöka säga nej till vårdnadshavare som värderar sin semester högre än barnens framtid, skriver Ester Hedin på ledarplats.

1992 undrade OECD varför Sverige ville genomföra en dramatisk förändring av en skola som präglades av både goda resultat och en hög grad av likvärdighet. Men deras rapport råkade försvinna. Och när den nu dykt upp tigs den ihjäl, skriver Mats Wingborg på ledarplats.

Högskolepoäng och kompetens är inte samma sak. Inom många yrken – till exempel förskollärare – krävs akademisk examen utan att det egentligen behövs för att utföra jobbet. Resultatet blir ett underförstått underkännande av dem som fattat det högst rimliga beslutet att sätta punkt efter gymnasiet, skriver Blanche Jarn, skribent och redaktör.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan har presenterat en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet, skriver Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv, m.fl.

Ordningsbetyg kommer inte lösa skolans problem. Snarare skapa fler, menar läraren Eva Svartkrut.

Istället för att hamna i lokala diskussioner som riskerar att bli kontraproduktiva bör anställda och studenter prata mer om hur Lunds universitet kan driva radikala globala förändringar genom forskning, utbildning och innovativt tänkande och handlande. Det skriver Torbjörn von Schantz, Sylvia Schwaag Serger och Susanne Kristensson, rektor, prorektor respektive universitetsdirektör vid Lunds universitet.

Att avskaffa barn- och elevombudet vore ett hårt slag mot elevers grundläggande rättigheter. Det skriver Leo Gerdén, ordförande för Sveriges Elevråd.