Det hela ter sig som ett märkligt ”Grotesco”-skämt. En digitalisering av genomförd av människor som på allvar fått för sig att den som inte får en Ipad i handen som ettåring kommer att hamna i ett ”digitalt utanförskap”. Sanningen är att små barn behöver kottar och kramar på förskolan, inte källkritik och teknik, skriver Malin Lernfelt, Liberal…

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för Sveriges elever är så tydlig i förslaget till Nationell biblioteksstrategi. För fortfarande saknar en stor del av dem tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek, skriver Jenny Nilsson m fl Nationella Skolbiblioteksgruppen.    

Rapporten från UHR visar att högre utbildning inte handlar om tillgänglighet, det handlar om klass. Det är mönster som förstärks av den svenska skolans bristande likvärdighet. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll för skolresultatet. Det innebär att den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer att finnas kvar lång tid framöver, kanske till och med…

Det är Sveriges kommuner, inte de politiker som röstade igenom den, som får ta ansvar för gymnasielagens många brister. Men det leder till att andra kommuninvånare missgynnas, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

De politiker som drev på och röstade igenom gymnasielagen väljer att ignorera de svårigheter som de ensamkommande unga måste övervinna. Det skriver Hanna Scott och Anders Roos, projektledare respektive jurist vid Skåne stadsmission.

Massutbildning med låga krav och svag intellektuell utdelning har blivit den reella bakgrund mot vilken politikernas högstämda tal om Sverige som kunskapssamhälle utspelar sig. Det krävs en allmän skärpning för att höja kraven på våra utbildningar, skriver professorerna Mats Alvesson och Erik J Olsson.

Samhället måste ta ett gemensamt ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är inte möjligt att enbart förlita sig på att barn- och ungdomspsykiatrin ska klara den stora ökning som sker. Vi efterlyser ett samlat grepp, skriver ledare för BUP-kliniker i hela landet.

Kristendomskunskap ersattes av religionskunskap i skolan för 50 år sedan då riksdagen beslöt att införa en icke-konfessionell läroplan. Nu är det dags att ta nästa steg: Ämnet religionskunskap bör ersättas av ämnet livsåskådning, skriver Bengt Sahlberg, professor emeritus i kulturgeografi.

Inom fem år kommer Malmö att ha fått 6 000 nya grundskoleelever, det vill säga cirka 40 klasser per år. Vi kommer behöva fler skolor och lärare. För att möta Malmös mångfald behövs skolor med olika profiler och kompetenser, skriver Malmös skolkommunalråd Sara Wettergren (L).

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström.

Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan, skriver läraren Andreas Johansson.