Utredningen ”Ett likvärdigt betygssystem” skapar flera problem för gymnasieskolan. Det skriver Carl Lindén, lärare i matematik och fysik vid Tumba gymnasium, Botkyrka.

Gymnasieläraren Setayesh Kormi Nouri förväntas förklara sjuans matte för sina elever. Signaturen ”Tina” ser samma tendenser i SO och svenska på högstadiet. ”Kunskapsmålen är på tok för högt satta” skriver hon.

För att komma till rätta med problemen behöver vi en grundlig översyn av matematikundervisningen i grundskolan, skriver gymnasieläraren Hans Mingert.

Familjens postnummer får inte avgöra hur bra skolgång barnen får. Att elever på glesbygden eller i förorten kan förlora så mycket som ett helt år av kunskapsutveckling, bara för att de växer upp på ”fel” plats, är oacceptabelt., skriver Anna-Karin Hatt (C).

Eventuella reformer av skolpengen behöver grundas i en kombination av relevant empiri och träffsäkra lösningar – inte på spekulationer och trubbiga schablon­avdrag. Det skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren i en replik.

Regeringens utredningsförslag slår undan benen för friskolorna. Är det vad M och KD vill? Det undrar Hans Bergström, docent i statsvetenskap, verksam på ägarnivå i Internationella engelska skolan.

Regeringen måste lyssna på forskningen och samhällets verkliga behov. Satsa på välfärden, utbildningen och sociala trygghetssystem i stället. Det skriver Verdandis förbundsstyrelse.

Lärarna förtjänar ett stort tack, ett stort fång blommor och en mindre missunnsam arbetsgivare, skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Smedjans chefredaktör Svend Dahl går på skolavslutning på Södermalm i Stockholm och undrar om de S-röstande mammorna har funderat på hur lätt politiska beslut kan trasa sönder den trygghet och studiero som är deras barns vardag och verklighet.

Socialdemokraterna har backat från att införa bindande regler för bemanning i förskolan. Det är oacceptabelt – både barn och personal förtjänar bättre, skriver Veton Kalici och Denis Iljazi.

Att undervisa enligt Sokrates är inte att ta ett steg tillbaka – det är att kliva fram som vägledare. Det är att tro på elevernas förmåga att själva nå insikt, skriver läraren Martin Cengiz.

Det handlar om att erkänna verkligheten utan att fastna i den. Ett ledarskap som är alltför luttrat riskerar att sprida uppgivenhet. Ett ledarskap som blundar för svårigheterna tappar sin trovärdighet, skriver gymnasieläraren.