Att ha låga förväntningar på elever, enbart på grund av deras bakgrund, är att svika dem, skriver David Ahlin i Sydsvenska dagbladet.

Den nationella skoldebatten borde ta mer hjälp av de framgångsrika lärare som lyckats med elevernas skolresultat. I stället leds det offentliga samtalet mest av politiker, utredare, myndigheter och lobbyister, skriver Beata Kull, grundare av Lärargalan.

Skolan behöver vara en öppen miljö där barnen lär sig att tänka fritt och ifrågasätta. Men det grundläggande syftet med religiösa friskolor är att propagera för den aktuella religionen. De bidrar till ökad segregation i samhället, skriver Louise Jonsson, själv uppvuxen i religiös miljö.

Science fiction låter oss kika på mänskligheten med ett utifrånperspektiv. Det är stor litteratur – perfekt att sätta i händerna på barn och unga.

Barn behöver förstå digitaliseringens påverkan på samhället, kunna använda och förstå digitala medier, ha ett kritiskt förhållningssätt och kunna lösa problem. Det kan låta avancerat för en ettåring men målen är tänkta att anpassas efter kunskaps- och utvecklingsnivå, skriver Elza Dunkels, internetforskare.

Finns det för övrigt intresse från jurister för skolfrågor så går det bra att omskola sig till lärare, även om priset kanske blir lite lägre lön. Det skulle vara verkligt nyttigt med tanke på dagens lärarbrist. I motsats till att införa ännu mer juridik i skolan, skriver Rebecca Roth, Lärarnas riksförbunds studerandeförening, i en replik.

Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än, skriver läraren Niklas Mörk.

Det finns en klar majoritet mot vinster i välfärden. Men borgerliga politiker bryr sig inte. Det är andra som håller i trådarna: kapitalägare som fått smak för världens mest lättförtjänta pengar. Vi måste få ett slut på detta elände, skriver Sven- Eric Liedman på ledarplats.

Studenter som läser sociologi, litteraturvetenskap och historia får nöja sig med i genomsnitt 6-7 timmars schemalagd undervisning per vecka. Även om självstudier fyller en viktig funktion är den skeva fördelningen mellan lärarledd undervisning och egna studier problematisk, skriver Aleksandra Boscanin på ledarplats.

I Sverige sker i regel den sista obligatoriska läkarundersökningen av barn vid cirka två års ålder. Ska vården vara jämlik bör skolhälsovården få tillbaka sitt uppdrag att regelbundet kontrollera barns hälsa, skriver skolläkaren Sophie Ekman.

Skolans lärare borde kunna känna sig trygga med att ingripa mot stökiga elever, skriver Catarina Kärkkäinen på ledarplats

Ett avskaffande av BEO kommer inte öka tryggheten i svensk skola, det vet både vi och Liberalerna. Trots det används vi som en bricka i ett politiskt spel. Elever ropar efter mer stöd och reformer för att förbättra den psykiska hälsan och för att få en bättre arbetsmiljö, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd, i…