I morgon fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Om skolvalet ska kunna ha fortsatt legitimitet måste det justeras. Vi föreslår att man avskaffar kötid som antagningsprincip för friskolor, samt inför en gemensam antagning till både kommunala och fristående skolor. Det skriver Anna Ekström (S) och Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Det är kränkande, försvagande, att bli tillrättavisad. Det är i sig inget argument mot tillrättavisningar. Men det fattar inte Barn- och elevombudet.

Alla frågor som har behandlats under den gångna politikerveckan i Järva har en sak gemensamt: de drabbar barnen hårdast, skriver DN på ledarplats.

I dag är cannabis och det smärtstillande preparatet tramadol vanligare än alkohol och cigaretter bland unga som hamnar på beroendemottagningar. Nu krävs åtgärder för att förebygga och upptäcka missbruk – som drogtester i skolan, skriver Antonia Jaksic, ledamot SLL (M), folkhälsa- och psykiatriberedningen.  

SKL vill, liksom regeringen, utveckla en tydligare och mer likvärdig struktur för lärare och skolledares professionsutveckling. Förslaget till professionsprogram kan utgöra en bra början.

Vi måste kunna lita på att riksdagsbeslutet om regional medfinansiering gäller, slutreplikerar Stefan Attefall och Gerhard Holmgren på RIO till SKL, och ifrågasätter varför landsting och regioner i genomsnitt ger 61 000 kronor till de egna folkhögskolorna och 13 000 kronor till de rörelseägda?

Fläsk bör finnas med på skolmenyn om det efterfrågas. I ett heterogent samhälle behöver vi dock vara ödmjuka inför att vad olika grupper betraktar som ätbart och icke ätbart. Även om skälen framstår som irrationella. I Sverige har hästkött betraktats som avskyvärt under århundraden, skriver Jenny Sonesson i en ledare.

Ordningsomdömen, tidiga betyg och en förlängning av grundskolan. Så kan man sammanfatta de borgerliga partiledarnas nygamla besked om hur deras gemensamma utbildningspolitik kommer att se ut om de vinner valet. För borgerliga väljare som sett fram mot en ny skolpolitik är det en viktig upplysning, skriver Anna Ekström (S), i en replik.

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Att mindre än hälften röstar i riksdagsvalet är oacceptabla siffror för ett land som vill räkna sig till en av världens bästa demokratier. Men det finns vägar att vända utvecklingen, skriver Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Svensk skola har stora problem. Likvärdigheten är eftersatt och läraryrkets attraktivitet urholkad. Den tidigare Alliansregeringen gjorde ett försök att vända utvecklingen och införde lärarlegitimationen. Alla elever har rätt att möta utbildade och legitimerade lärare i klassrummet. Det borde vara en självklarhet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en replik.