Mystik och pedagogiskt kvacksalveri tar sig alldeles för lätt över tröskeln till våra klassrum. Lärarna borde göra uppror mot skolans inbillade vidsynthet, skriver Carl Johan von Seth på ledarplats.

Flera skolor i Sverige avbryter lektioner för att under några minuter låta eleverna göra så kallade långsamma smarta hjärnrörelser, ibland i tron att det kan förbättra inlärningen av matematik och läsförståelse. Idéerna är hämtade från kommunikologi - en pseudovetenskap som sågas av modern hjärnforskning.

Om hur pseudovetenskapliga så kallade smarta hjärnrörelser sprids på svenska skolor - och påstås underlätta inlärningen av matematik - trots att det saknas stöd i seriös forskning.

Att göra alla ämneslärare ansvariga för svenskundervisningen, och att dela in språkintroduktionen i tre spår, är framgångsreceptet för Mälargymnasiet i Järfälla.

Särskilt begåvade barn har fått en egen lärare. I alla fall i Simrishamns kommun där Ola Olsson har fått en förstelärartjänst för att sätta fokus på och sprida kunskap om de särskilt begåvade eleverna.

Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser.

Antalet åtgärdsprogram har nästan halverats på ett år. Risk att elever inte får stöd, varnar experter. Mindre administration kring åtgärdsprogram, mer stöd direkt. Det var avsikten med den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2014. En elev som riskerar att inte nå kunskapskraven ska snabbt få extra anpassningar, och för dessa behövs inget…

Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. "Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare," säger Christina.

På Rörsjöskolan-Zenith i Malmö jobbar lärarna sedan ett par år tillbaka enligt en strikt struktur i klassrummen. Det har gjort eleverna lugnare, skapat arbetsro och hjälper eleverna att komma igång direkt med sina uppgifter.

Det kollegiala lärandet gynnar inte bara lärare. I Halmstad träffas skolledarna regelbundet för att fördjupa sig i och utveckla det pedagogiska ledarskapet.  

Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. "Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden," menar Olle.

Projektet ”ANDT på schemat”, som drivs av Borlänge kommun, får priset Årets förebyggande insats.