En svartvit debatt om skärmar eller pärmar förlamar svensk skola. I stället för att diskutera hur digitala verktyg kan användas klokt, lämnas lärare och skolledare i osäkerhet, skriver företrädarna för nystartade Skolinitiativet Praxis.

På St:a Ragnhildgymnasiet i Södertälje använder alla skolans elever och lärare begagnade datorer. Detta minskar kostnaderna och förbättrar hållbarheten, enligt it- och marknadsföringschef Ulf Meijer, som också försöker stärka skolans nätverksinfrastruktur inför DNP. 

De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu. De hävdar att det är otroligt viktigt att barn ska ha skärmar. Vet ni vad jag tror? Jag tror att det är viktigt för de vuxna, skriver läraren Eva Lindström.

Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen. Förskolan är en av få platser där barn får möjlighet att tillsammans med andra möta digitala verktyg som just verktyg, skriver förskolläraren My Midenius.

Det nya förslaget till läroplan, Kunskap för alla, är ett av regeringens mest centrala utbildningspolitiska initiativ. Läroplanen är inte bara ett styrinstrument för lärare. Den sätter ramarna för vilka kunskaper och värden samhället anser att varje barn behöver. Tyvärr tar den inte barns digitala verklighet på allvar, skriver 27 professorer.

Det är inte skärmtiden som leder till psykisk ohälsa hos barn och unga, enligt en internationell studie. Det handlar i stället om vad de utsätts för på nätet. "Ensidigt fokus på skärmtid riskerar att leda oss fel", säger Daniel Kardefelt Winther, en av studieförfattarna

Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet. I en tid då skärmarna ständigt pockar på vår uppmärksamhet är det kanske vad barnen behöver mest.

Sverige har, likt alla EU-länder, åtagit sig att säkerställa att digital kompetens utvecklas tidigt. Ändå nämns inte barn, elever eller studenter i digitaliseringsstrategins målstruktur. Det skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech industry.

Rapporten är beställd av Logitech och genomförd av AI-labbet. Den visar att skolors förmåga att lyckas med AI hämmas av en stelbent kultur och ovilja att experimentera. Den bygger på intervjuer med lärare och experter inom teknik och utbildning. (pdf)

En ny rapport initierad av techföretaget Logitech visar att skolors förmåga att lyckas med AI hämmas av en stelbent kultur och ovilja att experimentera.

Oron för att AI ska leda till fusk och genvägar i skolan är stor bland svenska lärare. Det visar en rapport från Skolverket. Men enligt professor Thomas Hillman vid Göteborgs universitet är det vanligt med kontroverser runt nya hjälpmedel i klassrummet.

ChatGPT, digitala handledare och adaptiva system gör entré i skolvardagen. Men frågan är: vem styr tekniken och ansvarar för hur den används? Och vad händer om ingen gör det? skriver läraren Elisabeth Mattsson.