Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.

Datorer eller surfplattor med tangentbord till alla elever som gör ett nationellt prov, en skärmstorlek på minst 9,6 tum och en internetuppkoppling som klarar att alla elever gör provet samtidigt. Det är några av de tekniska förutsättningar som måste vara på plats i landets skolor när digitala nationella prov införs 2022.

Internet, skärmar och digitala redigeringsverktyg ger nya förutsättningar för undervisningen. Möjligheterna är stora men hur ska de utnyttjas utan att ämnesinnehållet går förlorat?

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten? Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Elever som lär av elever. Det är tanken när Karlstad kommun satsar på programmering i skolan.

Elever på en skola i Skellefteå fick under en period i höstas sin närvaro registrerad med hjälp av ansiktsigenkänning. Syftet var att försöka minska lärarnas administrativa arbete i klassrummet. Varje år lägger lärarna på Anderstorpsgymnasiet cirka 17 000 timmar på att registrera elevers närvaro på lektionerna, något som motsvarar tio heltidstjänster.

Stockholms stads skolplattform kostar mer än beräknat. Hittills har budgeten överskridits med 258 miljoner kronor.

Automatisk ansiktsigenkänning och taggar – Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har provat avancerad teknik för att registrera elevers närvaro i klassrummet. "Det är ett moment som lärarna väldigt gärna vill slippa", säger Tommy Lindmark, IT-strateg för gymnasieskolorna i Skellefteå kommun.

Nu har skolorna startat sin vårtermin och strax innan skolstart fick lärare i Luleå lära sig mer om digitalisering i undervisningen. Vad sägs om digitaliserad slöjdundervisning.

Skolplattform Stockholm lider fortfarande av barnsjukdomar när det nya året inleds och kostnaderna är större än vad som tidigare presenterats. Under 2018 tillkom 139 miljoner kronor och för 2019 beräknas driftskostnaden bli ytterligare 119 miljoner. Tillsammans blir det 258 miljoner kronor som inte räknas in i den tidigare kända budgeten på 695 miljoner.

About 69% of school district IT administrators say they are "very confident" their schools' wireless networks can support one device per student -- up from 58% last year -- according to a survey by the Consortium for School Networking.

Skolorna måste bli bättre på att lära ut om datorer. Därför skickar nu Tranås kommun lärare från varje grundskola på kurser i Grekland och på Teneriffa.