Ska skolan kunna förse alla elever med gedigen digital kompetens måste det till en kraftsamling. Inte minst måste lärarutbildningarna uppdateras och tillgången till it-support på skolorna förbättras, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Otydliga riktlinjer kan vara en av orsakerna till att det finns så stora skillnader mellan fritidslärares synsätt och arbetssätt. Det skriver Carolina Martinez, lektor i barn- och ungdomsvetenskap på Malmö universitet.

I dag har Sveriges Kommuner och Landsting lämnat ett förslag till handlingsplan för att ge stöd till digitaliseringen av skolan.

Ska skolan kunna förse alla elever med gedigen digital kompetens måste det till en kraftsamling. Inte minst måste lärarutbildningarna uppdateras och tillgången till it-support på skolorna förbättras, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet är hela skolväsendets handlingsplan. De 18 förslag på nationella initiativ och aktiviteter som presenteras i handlingsplanen utgår från den samlade behovsbilden och har formulerats av SKL. (pdf)

Skolväsendet står inför olika utmaningar för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Den nationella handlingsplanen pekar på flera nödvändiga insatser av nationell karaktär.

Lärplattformar, där lärare bland annat ska hantera individuella utbildningsplaner och kommunicera med föräldrar, kritiseras i en rapport från Lärarförbundet.

Mer än 8 av 10 lärare måste dokumentera elevernas lärande i en digital lärplattform. Men en undersökning som Lärarförbundet gjort i samarbete med Novus visar att bara 6 av 10 lärare anser att plattformarna i låg eller mycket låg grad fungerar som ett stöd för elevernas lärande. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Digitala lärplattformar har blivit vanligt i Sveriges skolor. 8 av 10 lärare måste dokumentera elevernas lärande i en lärplattform. Men en ny rapport som Lärarförbundet släpper idag visar att plattformarna fungerar dåligt och spär på lärarnas arbetsbelastning.

Digitala lärplattformar har blivit vanligt i Sveriges skolor. 8 av 10 lärare måste dokumentera elevernas lärande i en lärplattform. Men en ny rapport som Lärarförbundet visar att plattformarna fungerar dåligt och spär på lärarnas arbetsbelastning. (pdf)

Lärplattformar skapar merarbete, stress, frustration och fyller inte sitt syfte. Det visar rapporten ”Stör- eller stödfunktion?” som Lärarförbundet låtit genomföra.

Barn och unga använder allt oftare appar där man kan vara anonym och det har lett till näthat och mobbning på flera skolor i landet.