Det var en glad nyhet för Stockholms alla föräldrar med skolbarn: Skolplattformen byts ut. Plattformen är ett av de största fiaskona i stadens historia. I en ny bok undersöker Olle Lidbom hur det kunde gå så illa. Jan Eklund har läst den.
De svenska skolornas hållning till digitaliseringen har svängt genom åren. Från att locka elever med egna laptops till att införa strikta restriktioner – och debatten pågår än.
Skolpersonal tvingas lägga mängder med tid på att förklara olika skolplattformar för föräldrar, och själva arbeta i en uppsjö olika system. Det är dags att regeringen satsar på en nationell skolplattform, skriver rektor Linnea Lindquist.
Regeringen vill minska skärmanvändningen på förskolorna. Skolministern hoppas så snart som möjligt lägga fram ett förslag om ändrad läroplan. Hon ser också hur hon får stöd för linjen i och med Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
När 16-åriga Kiwa Söderman är på väg till skolan i Stockholm är hon redan uppe i en skärmtid på två timmar. – Det första jag gjorde när jag vaknade var att kolla Snapchat.
Rapporten bygger på kunskap från vetenskaplig litteratur, enkätundersökningar och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar. (pdf)
Barn under två år bör inte använda skärm alls. Det var ett av råden när Folkhälsomyndigheten presenterade sina nya rekommendationer för barn och ungdomars användning av digitala medier.
Pisa-bossen Andreas Schleicher menar att mobilen är en av bovarna bakom de svenska katastrofresultaten i Pisa-undersökningen. Nu kommer Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer för barns skärmanvändning.
Barn under två år ska helst inte ha någon skärmtid alls och tonåringar ska högst ha tre timmar skärmtid. Det enligt Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer. "Allt för länge har utvecklingen där smartphones tränger in i våra och våra barns liv fått fortgå", säger socialministern.