Den nya AI-tjänsten ChatGPT kan skriva uppsatser på nolltid och nu slutar en del lärare på Wisbygymnasiet med examinerande hemuppgifter – för att undvika fusk.

Regeringens satsning på mer pengar till skolböcker är kontraproduktiv, skriver Michael Ländin (S) som hellre vill se en satsning på digitala verktyg och artificiell intelligens.

Östersunds nya planeringsverktyg är från början en del av kommunens digitaliseringsprojekt Digiresan, som påbörjades för några år sedan. Nu används verktyget flitigt för att kunna laborera fram långsiktig och hållbar skolstruktur för såväl grund- som förskola.

I syfte att öka likvärdigheten för barns och elevers läsutveckling har Örebro kommun slutit ett avtal med det digitala verktyget LegiLexi. Både Adolfsbergsskolan och Brickebackens skola är mycket positiva till verktyget som ger en helhetsbild över elevernas läsutveckling. På förvaltningsnivå finns även stöd att tillgå för de skolor som ej kommit igång än.

Fuskande skolelever har fått en ny vän: textroboten ChatGPT. Motdraget kan bli färre hemuppgifter med dator och fler skrivningar på plats i de svenska skolorna: "Ett alternativ är att genomföra uppgifter under kontrollerade former i skolan med papper och penna", säger Hannes Theander på Skolverket.

Universitetslärare står inför en rad praktiska problem och är föga hjälpta av högtravande bildningsdebatter. Vad som behövs är goda exempel på konkreta lösningar, skriver Jonas Linderoth i en replik.

AI-verktygens intåg och påverkan på universitetsvärlden förtjänar en bredare debatt som placerar bildningsbegreppet i samtiden. Det skriver AI-forskare vid Stockholms universitet.

Despite concerns about whether students are using ChatGPT to cheat on exams or as a shortcut to doing their coursework, a national survey shows students and teachers have quickly incorporated the new technology into their everyday lives.

Skolverket dillar om ett ”digitalt utanförskap” som inte finns. Men att ungdomar knappt kan skriva för hand är inget problem? skriver Linda Jerneck på ledarplats.

Regeringen är missnöjd med Skolverkets digitaliseringsplan och skickar den på remiss. "Vi ser i dag problem som vi inte såg när digitaliseringen tog fart", säger hon till Aftonbladet.

Regeringen satsar en halv miljard om året för att barn ska få fler fysiska läroböcker i skolan. Pengarna riktas framför allt till grundskola där det går cirka en miljon barn. "Det här är ett led i att få tillbaka läsningen i skolan, på bekostnad av skärmtiden", säger skolministern.

Ett hjälpmedel som man inte kan blunda för – eller en fara för inlärningen. Frågan om hur datorer och skärmar ska användas i skolan delar forskare och experter på området.