Frågan om handskrift väcker känslor bland lärare. Här är några av de hundratals kommentarer vi fått in via vår enkät som besvarades av totalt 2 000 lärare.
Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer. "Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig", säger hon.
Idealet är att hitta en balans mellan dator och penna. Men alla är inte överens om hur denna balans ska se ut. Eller hur man når dit. "Jag tycker ändå att skolan blivit bättre", säger läraren och bloggaren Johan Lindström.
Håkan Danielsson, gymnasielärare i historia på anrika Katedralskolan i Lund, tog till sist ett radikalt beslut: alla datorer skulle bort under hans föreläsningar. Effekten? Bättre studieresultat – i synnerhet för de svagaste eleverna.
Det var skolan där traditionella läromedel betraktades som förlegade och där pennor inte skulle behövas i framtiden. Drygt tio senare har Tegelhagens skola i Sollentuna kvar både läroböcker och pennor – men de första åren i skolan skriver barnen bara på paddan.
I denna rapport beskrivs och analyseras sambanden mellan självskattat psykiskt välbefinnande och medieanvändning bland svenska barn i åldern 9–18 år, mot bakgrund av några demografiska faktorer och i förhållande till ett par andra skydds-/riskfaktorer som också kan ha betydelse för det psykiska välbefinnandet. (pdf)
Det finns ett tydligt samband mellan psykiska besvär och mer omfattande användning av sociala medier redan hos 9–12-åriga barn, särskilt flickor. Det visar Statens medieråds nya rapport
Världshälsoorganisationen rekommenderar att barn ska börja använda skärmar som tidigast vid 18 månaders ålder. I den svenska läroplanen för förskolan står det att varje barn, inklusive barn som är under 18 månader, ska använda digitala verktyg.
I intervjuer vi gjort med 88 lärare från grundskolan blir det tydligt att lärare med fokus på olika ämnen och åldrar ser olika möjligheter och utmaningar med digitala verktyg. Det här inlägget fokuserar främst på skillnader och likheter när det gäller de ämnen som brukar kallas praktisk-estetiska ämnen, det vill säga bild, hem & konsumentkunskap,…