Under ett valår är det rimligt att kräva besked: ska kultur i skolan vara en rättighet eller fortsätta vara ett lotteri, skriver teaterläraren Carsten Brosjö.
Lärarna har ämneskunskap och pedagogik. Vi inom teatern har metoder för att träna muntlighet praktiskt – genom övningar, improvisation och repetition. Tillsammans kan vi ge eleverna både teori och praktik, skriver teaterläraren Susanne Fallqvist .
Teatern har länge fört en undanskymd tillvaro i kulturskolan, men på senare år har saker börjat hända. Teaterlärare har klivit fram för att öka förståelsen för ämnet och stötta varandra. – Våra chefer är nyfikna och visar ett större intresse för det vi gör, säger teaterläraren Hanna Håkanson.
Det finns mycket drama på skolgårdar och i klassrum – inte konstigt att många föreställningar på höstens repertoar för barn och unga utspelas i deras närmiljö, skriver Anna Håkansson.
Forskning visar att integrering av drama i undervisningen kan leda till förbättrade läranderesultat och en mer inkluderande lärmiljö, skriver debattörerna.
Dramalekar kräver planering, men ger mångfalt tillbaka, anser Elise Gustafsson. "Det är så mycket som barnen får träna på: fantasi, kreativitet, samspel, kommunikation och inte minst att visa respekt för varandra".
När teaterläraren Linda Skoglunds elever får skapa radiodramatik ser hon att fler elever i klassen lyckas. "Att få glömma sin kropp en stund och bara fokusera på sin röst kan vara frigörande".
Empati, kommunikation, kritiskt tänkande och social förståelse. Det är delar som utvecklas när eleverna får stöd av teater i undervisningen. Slutsatserna framgår i en avhandling vid Åbo Akademi. – Tack vare teaterkonsten känner eleverna att de blir tagna på allvar genom att de får vara en aktiv del av undervisningen, säger forskaren Nina Dahl-Tallgren.
När de jobbupptagna föräldrarna ska skiljas och systrarna tvingas bo på varsitt håll – evigheter ifrån varandra – då rymmer barnen. 4:e Teaterns nya föreställning har skapats tillsammans med elever i Västerås som på olika sätt fått reagera på berättelsen. – Det har varit väldigt intressant, säger Emilia Ayoob i 3:an på Rösegårdsskolan.
Inte ens när länder som lyckats bra i Pisa-test värderar estetiska ämnen och kreativitet högt för samhällsutvecklingen och individens välbefinnande tar politikerna sina händer från ögon och öron, skriver Carsten Brosjö, ämneslärare i teater.
Istället för att minska utrymmet för musik och andra estetiska ämnen i skolan bör regeringen ta intryck av vetenskapen och stärka dem, skriver Annika Falthin, lektor i musikpedagogik.