Många skolor kämpar med hög omsättning bland psykologer. Skolp­sykologernas arbetsbörda har ökat eftersom det saknas mentalvårds­tjänster för barn och unga.

Tillgången till andra professioner än de reglerade är väldigt ojämn och därmed ojämlik, skriver ordförandena för Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter och Logopedförbundet. 

Var femte gymnasieungdom har utsatts för sexuellt våld via sociala medier, meddelande-appar och andra digitala plattformar. Det handlar om allt från sexuella trakasserier till våldtäkt. Elevhälsan och ungdomsmottagningarna har en viktig roll i att upptäcka våldet – och nu finns ett nytt kunskapsstöd till hjälp. 

Att må bra och trivas i skolan är grunden för att kunna lära sig nya saker, men att få reda på hur elever mår kan ibland vara en utmaning. Ismael Hamoudi från Nora bestämde sig för att skapa ett trygghetsverktyg för att på ett enkelt sätt kunna ta tempen på eleverna.

Jag tycker inte att man kan diskutera en utökning av uppdraget för elevhälsans medicinska professioner utan att beröra var gränsen mellan skolans och vårdens uppdrag ska gå, skriver Sveriges Skolledares Ann-Charlotte Gavelin Rydman i en replik på Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.

Att vara på sin vakt mot okända personer på sociala medier. Det är något som både skolpersonal och elever pratar om. Skolkurator Maria Skölving i Falköping säger att det är viktigt att hålla sig lugn och stötta.

Skolhälsovården bör vara en självständig men integrerad enhet i skolan. Att skolledare, med sitt alltmer komplexa uppdrag – och utan medicinsk utbildning – ska ansvara för elevernas hälsa är feltänkt, skriver skolöverläkare emerita Sophie Ekman Wretlind.

Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Elevhälsan, elev – hälsan. Det måste ju handla om elevernas hälsa i skolan. Men vad gör egentligen elevhälsan för att eleverna ska ha en bättre hälsa? Vad gör kuratorerna och skolsköterskorna för att få någon som mår dåligt att må bättre? skriver en elev i årskurs 8.

Elevhälsoperspektivet fullkomligt dominerar svensk skola. I dag blir omogna, skoltrötta elever föremål för elevhälsan och tar tid och resurser från barn som verkligen mår dåligt. Och lärare tvingas in i ett maniskt vård- och omsorgsfokus, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Regeringen och Sverigedemokraterna lanserar nu en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som man kallar unik i sin omfattning. Några av åtgärderna är mer pengar till barn- och ungdomspsykiatrin och en stärkt elevhälsa.

Det är glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården. Nu måste den byggas upp igen. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita i Solna, med anledning av Filippa Mannheimers senast krönika ”Avskaffa elevhälsan och mentorskapet".