Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort, skriver specialläraren Niclas Fohlin.

Elevhälsan, elev – hälsan. Det måste ju handla om elevernas hälsa i skolan. Men vad gör egentligen elevhälsan för att eleverna ska ha en bättre hälsa? Vad gör kuratorerna och skolsköterskorna för att få någon som mår dåligt att må bättre? skriver en elev i årskurs 8.

Elevhälsoperspektivet fullkomligt dominerar svensk skola. I dag blir omogna, skoltrötta elever föremål för elevhälsan och tar tid och resurser från barn som verkligen mår dåligt. Och lärare tvingas in i ett maniskt vård- och omsorgsfokus, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Regeringen och Sverigedemokraterna lanserar nu en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som man kallar unik i sin omfattning. Några av åtgärderna är mer pengar till barn- och ungdomspsykiatrin och en stärkt elevhälsa.

Det är glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården. Nu måste den byggas upp igen. Det skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita i Solna, med anledning av Filippa Mannheimers senast krönika ”Avskaffa elevhälsan och mentorskapet".

Elevhälsan behöver ägna sig åt sina kärnuppgifter i stället för att lägga tid på ett förebyggande arbete med tveksamt resultat. Det skriver Therese Rosengren, gymnasielärare och författare.

Om alla de politiker som säger att ”lärare måste få vara lärare igen” menar allvar måste de börja med att avveckla både elevhälsan och mentorsrollen, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.

Elevhälsoutredningens fokus på elevernas hälsa och rektorernas behov av fungerande lösningar kan uppfattas som ett hot mot fackliga särintressen, skriver två läkare i en replik.

Nu ska unga med postcovid få bättre stöd med sin skolgång, i ett projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden. Det är första gången som ett sånt här stöd ges, med inriktning mot barn som är långtidssjuka i covid.

Hälsoläget för svenska barn är långt ifrån felfritt. Vi måste återinföra en modell där barns vårdbehov hanteras av kvalificerade medicinska experter i stället för rektorer, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor.

När räddningstjänsten besöker skolor i norra Dalarna för att prata om brandsäkerhet passar brandmännen även på att prata om psykisk ohälsa. En satsning som fler runt om i Sverige vill ta efter. "Fler dör i suicid än i trafiken eller bränder. Vi måste normalisera att prata om hur vi mår", säger brandmannen Jon Fredriksson.

Arbetsmiljöverket larmar om att våldet på låg- och mellanstadiet har ökat. Det handlar om 6-12-åringar som misshandlar både skolpersonal och klasskamrater. – Det är en liten grupp barn som står för det mest våldsamma beteendet. Men många skolor upplever nog att det här är ett av de största problemområdena man har, säger forskaren Björn Hofvander…