Trots satsningar brottas många kulturskolor med att nå elever med utländsk bakgrund. Men i Växjö har man vänt trenden. I utsatta området Araby har kulturskolan gått från 5 till 159 inskrivna elever. Ämnesläraren åkte dit för att ta reda på hur det har gått till.

Länge var det ont om läromedel i musik, i synnerhet för de yngsta eleverna. Idag är det bättre ställt. En av dem som bidragit till utbudet är musikläraren, sångerskan och kompositören Karolina Tejnung.

Han vill få eleverna att förstå hur bilder påverkar vår syn på samhället. Peter Jönsson är bildläraren som menar att bild egentligen borde ingå i alla ämnen. Här förklarar han varför.

Andelen lärare utan behörighet är klart högre bland lärare i praktisk-estetiska ämnen än bland lärare i andra ämnen. Och andelen bara ökar. "Enda sättet att få stopp på trenden är att erbjuda oss vettiga tjänster", säger Janet Ericsson, Bildlärarnas riksförening.

Bildlärarna får tio timmar mer, men är kritiska mot att tiden läggs på lågstadiet där många lärare saknar utbildning i ämnet. "Vi drog en nitlott och ser en risk att timmarna i stället blir en förstärkning av andra ämnen", säger Janet Ericsson, Bildlärarnas riksförening.

Allt fler slöjdlärare introducerar digitala verktyg i undervisningen. Enkäter visar att elever är positiva, men vissa lärare är skeptiska. "Det finns en rädsla för att det praktiska hantverket skulle vara hotat", säger Mikaela Karimi som driver projektet ”Framtidens slöjd”.

Förskolan ska ge alla barn möjlighet att uppleva estetiska uttrycksformer och själva få lära och kommunicera genom bild, drama, rörelse och musik. I ett temaprojekt om konstnären Monet integrerar förskolläraren Jessica von Brömssen många uttrycksformer och upplevelser för att inspirera till lärande och kreativitet. En bioföreställning byggd på boken Linnea i målarens trädgård blev startskottet…

Skolministern slår fast att ”de praktisk-estetiska ämnena är viktiga” men tycker att ”fokus ska ligga på hantverksmässiga färdigheter”, inte analys och reflektion. Hon får mothugg från bildläraren Terje Adkins, Sveriges Lärare.

Konstruktiv återkoppling är ofta en viktig del av lärandet – men hur fungerar det när eleverna själva får stå för återkopplingen? På Anna Whitlocks gymnasium har bildlärarna upptäckt hur små förändringar kan göra stor skillnad i elevernas skapande.

Det råder brist på slöjdlärare, trots att ämnet rymmer så stora möjligheter med både praktisk problemlösning och konstnärlighet. Synd, tycker Hanna Skarelius som delar sin tid mellan forskning och undervisning: ”Man kommer nära elevernas idéprocess i slöjden. Det är jättespännande!”

Elevarbeten ska inte läggas undan i mappar, de ska ut i offentligheten för att nå en mottagare, menar bildläraren Mikaela Kjellgren. Hennes elevers alster visas online, på ortens bibliotek och på skolmatsalens servetthållare – med flera positiva resultat.