Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren? Hur kan lärare i de praktisk-estetiska ämnena i så fall arbeta för att vända den negativa trenden?
Givetvis ska vi spela ackordrundor och göra covers men undervisningen behöver också innehålla moment där kreativiteten övas, skriver musikläraren Carolina DiMaria.
På Kirsebergsskolan i Malmö är kultur inte bara en upplevelse vikt åt enskilda tidsbegränsade projekt eller studiebesök utan en integrerad, kontinuerlig del av lärandet i alla klassrum. Skolans tre kulturombud driver och utvecklar tillsammans med klassernas kulturambassadörer arbetet.
På Pilevallskolan i Trelleborg har bildläraren Linda Rahm i två år samarbetat med konstnären Amanda Ooms. På så vis vill hon bygga broar mellan sina elever och en yrkesverksam konstnär och skådespelare med rötter i lokalsamhället.
Rädslan för att inte göra ”rätt” får inte ta överhanden i en skapande process. Därför är bildläraren Patrik Agemalms främsta mission att hjälpa eleverna att våga göra fel. Det har de nytta av i hela livet.
I intervjuer vi gjort med 88 lärare från grundskolan blir det tydligt att lärare med fokus på olika ämnen och åldrar ser olika möjligheter och utmaningar med digitala verktyg. Det här inlägget fokuserar främst på skillnader och likheter när det gäller de ämnen som brukar kallas praktisk-estetiska ämnen, det vill säga bild, hem & konsumentkunskap,…
I bildämnet möts hjärnan, handen och språket. Regina Arbelund vill att eleverna ska utveckla sin förståelse för bilden som kommunikationsmedel – och samtidigt få uttrycka sina egna tankar och erfarenheter konstnärligt.
Musikläraren Arianne Södermark är frustrerad över prestlärarnas situation. Hennes bild bekräftas till stora delar av Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas riksförbund. "Det är sorgligt", säger han.
Skapande skola har fått en ny förordning och uppdaterade riktlinjer. Syftet är att fler barn och unga ska ta del av konst och kultur på skoltid. Kulturrådets Skapande skola-handläggare Josefine Alm berättar vad som är nytt.