Gemenskap har gått från att vara något kollektivt till privat, och många ställs utanför. Ekonomiska klyftor och synen på vad som är den svenska tillhörigheten är några av hoten. Det skriver Daniel Mathisen i boken ”Ska det bli folk av oss?”.

Målet att stärka demokratin bör uttryckas tydligare för folkhögskolan. Det betonar Sveriges Skolledare i remissyttrandet på Folkbildningsutredningen. "I de tider som är nu är det ännu viktigare att det uppdraget uttrycks explicit", säger Karl-Magnus Eklundh, enhetschef på Folkhögskolan Skurup och Fridhem i Malmö.

Etter noen tøffe år er folkehøgskolen tilbake. I år vil flere unge sette utdanningen på vent for å dyrke interessene sine.

Snart ska det avgöras vilken väg svensk folkbildningspolitik ska ta de närmaste åren, och det är mycket som står på spel. Det konstaterar Anna-Karin Lindblom under presentationen av Folkbildningsrådets remissvar på Folkbildningsutredningen.

Det finns många sätt att definiera kunskap och bildning. Tanja van de Meulebrouck vrider och vänder på de begreppen med hjälp av berättelser om Herodotes, sin mammas folkhögskoletid och folkhögskolläraren Bernt Gustavsson syn på bildning.

I dag finns en stor risk att folkhögskolor med internat blir tvungna att sluta driva internatverksamhet, berättar rektor Andreas Berglund på Axevalla folkhögskola. Framförallt om inte dagens bidragssystem förändras.

Författaren Johanna Thydell har börjat som lärare på Sörängens folkhögskola. Här undervisar hon om skrivande i bilderböcker. "Jag älskar den genren och trodde aldrig att en sådan här tjänst skulle finnas", säger hon.

Tycker du att det är svårt att hjälpa dina barn med matteläxan? Då är du nog långt ifrån ensam. Men nu finns det en ny kurs på Litorina folkhögskola i Karlskrona som kan ändra på det.

Folkhögskolor med internat­deltagare och slitna lokaler kämpar i dag för att överhuvudtaget överleva. Den översyn av finansieringen som nu pågår måste tackla detta problem, skriver flera rektorer.

Det ekonomiska läget är pressat för folkhögskolorna, som tvingas dra ner på personal och ställa in kurser. Altingets kartläggning visar att 82 procent har gjort neddragningar på verksamheten det senaste året.

En undersökning av Altinget visar att åtta av tio folkhögskolor har varit tvungna att göra nedskärningar det senaste året. Man säger upp personal, minskar utbildningsplatser, och inte minst: låter lärarna själva städa och laga mat.

De svenska folkhögskolorna har byggts upp under 150 år. Nu sviktar stödet. Undersköterskeutbildningar på folkhögskolor läggs ner och kurser för personer med funktionsnedsättningar försvinner, skriver Anna Ekström, ordförande i Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.